De första recensionerna har trillat in och även om kritikerna är eniga om att Hellströms nya studioalbum inte erbjuder något radikalt nytt kommer de ändå fram till olika slutsatser.
Sara Martinsson i Dagens Nyheter slås av att albumet med nio låtar inte är längre än en halvtimme och liknar "Poetiska försök" vid "ett plötsligt oväder på himlen". Enligt henne går det inte till historien som något utropstecken i Hellströms låtkatalog, däremot som "en trettio minuter lång vänlig värme" för den som redan uppskattar hans musik, skriver hon och fortsätter:
"Dagar när verkligheten känns alltför föränderlig är det skönt att något – någon – är precis som förut".
Mindre förtjust
Expressens Anders Dahlbom är mindre förtjust. Efter att först ha bedyrat Håkan Hellströms obestridliga storhet som artist framhåller han att den nya skivan inte lever upp till förväntningarna: "Två bra (redan släppta) singlar och resten habil Håkan Hellström-pop" skriver Dahlbom som inte riktigt kan förstå varför Hellström ens släpper den: "Det känns inte som att han har något han måste berätta för oss", skriver han och ger albumet en tvåa i betyg.
Betydligt mer positiv är Johan Lindqvist på Göteborgs-Posten. Hellström kan numera bara jämföras med sig själv, skriver han, och framhåller att det som då återstår är att vara sann och noggrann i sitt hantverk. "Det gäller fasen att skärpa sig. Och det gör Håkan Hellström", skriver Lindqvist som ger albumet fyra fyrar.
"Så mycket bättre"
Aftonbladets Håkan Steen märker en fortsatt jakt "på en ny relevant riktning". Men Hellströms polerade pop blir ibland lite för generisk, enligt Steen, som landar i betyget tre. Det gör även Andres Lokko i Svenska Dagbladet som tycker sig vänta förgäves "på något som påminner om en överraskning". Han beskriver skivan som ett avsnitt av "Så mycket bättre".