Alla hanterar pandemin olika, och för Molly Sandéns del har det här året handlat om att gå igenom olika faser. När den inledande rädslan och coronapaniken släppte gick hon i en energisk fas. Den tänkta turnén blev inställd, så vad skulle hon göra med all energi? Bygga en studio på lantstället och ösa ur sig en massa låtar, till exempel.
Men när hon förstod att pandemin skulle bli långvarig beslutade hon sig för att sakta ned tempot och "deala med en del shit från det förflutna".
– Det är grejer som har legat på vänt och som jag alltid har sagt att jag inte hinner ta tag i. Faktiska fysiska flyttkartonger från mina tidigare liv, säger hon.
Känslosamt
Lådor från flickrummet i barndomshemmet, från pappan i Värmland, från flyttar från expojkvänner.
– Jag har bokstavligen åkt runt i Sverige och hämtat delar av mitt gamla liv och rensat det. Det har varit jävligt speciellt. Det är känslosamt att hitta gamla dagböcker, till exempel. Det blev sådan kontrast, jag vill krama om och tycker så synd om den lilla tjejen som var jag, och samtidigt stör jag stundtals ihjäl mig på henne, säger Molly Sandén.
TT: Vad är det du stör dig på?
– Alla roller jag har gått in i i olika faser av mitt liv. Det är svårt att hitta en röd tråd, för jag har gjort så många olika konstiga grejer. Men om det finns en tråd så är det att jag ser faktiska bevis för att jag har kameleontat mig fram i livet. Jag har hittat några av de första stunderna då jag började spela skådespelen som sedan har resulterat i de olika versionerna av mig.
Biroll
Det är just grävandet i lådorna, alltså i det förflutna, som ligger till grund för nya skivan "Dom ska veta". Den mest personliga hittills enligt Molly Sandén själv. Albumet tar upp tyngre frågeställningar, handlar bland annat om uppväxten, och dyker djupare ned än enbart de senaste förhållandena även om sådana låtar också finns där.
De mer eller mindre kända exen har hon flera gånger lovat sig själv att inte skriva om, "men hamnar ändå där" eftersom att skriva låtar om jobbiga händelser är hennes egen terapi.
– Jag måste vara sådär rå och äkta och ärlig. Även om jag kanske kastar folk under bussen, det ger mig lite ångest men det här albumet handlar om att jag vill äga min historia nu.
För känslan av att ha spelat birollen i sitt eget liv växte när hon såg alla skvallertidningar och urklipp.
– Jag är någons flickvän, Bert Karlsson ska göra mig till stjärna, RedOne ska göra mig till stjärna, det är så många män som jag har varit beroende av för att vara intressant, säger hon.
Magasin
Som ett led i processen att ta makten över den egna historien släpps även ett magasin samtidigt som skivan. Där har Molly Sandén samlat samtal med vänner och kollegor om hur de har upplevt sina egna karriärer, men också hur de har upplevt Molly i olika perioder och faser.
Jobbiga samtal, men nödvändiga:
– Jag behövde det här för att överleva. När jag började skriva på svenska för fyra år sedan nådde jag någon slags botten av självhat. Då verkade det som att det handlade om mitt förhållande med en person som kanske inte var rätt. Men självhatet kom ju från de här olika rollerna som jag har spelat. Det handlade inte om honom utan om vem jag försökte vara för honom, och till slut brast det för att jag inte orkade längre. Det var mångas fel, men framförallt mitt, säger hon.
Ta plats
Även om arbetet med "Dom ska veta" har varit krävande så är det i slutändan alltid värt det, menar Molly Sandén. För när musiken väl är släppt är låtarna inte hennes längre.
– Då är de ju lyssnarnas låtar. Då handlar det om dem, inte mig. Kanske lyssnar någon som inte har kommit till insikt om att man har rätten att äga sin historia och spela huvudrollen i sitt eget liv. Att man inte måste säga det folk vill höra för att göra sig hörd. Det är grundpelaren i albumet: Ta plats och var ditt bästa jag, livet är kort, kör!
