– Jag tror att konserter ger en kraft att hantera det alldagliga, säger Mikael Åkerfeldt som svar på en fråga om huruvida det kaotiska världsläget är en bra tid för metal.
Åkerfeldt har precis klivit av en tidig spelning på festivalen Sweden Rock i Norje och sippar på ett glas rödvin på backstageområdet. Som frontman och överhuvud för det progressiva metalbandet Opeth har Åkerfeldt ofta förändrat soundet från album till album – från death metal-pionjärer till att bli mer melodiskt progressiva.
"Vi sågs som förrädare"
Det är något som har lett till en del arga fans genom åren.
– Vi gjorde en skiva 2010 som blev rätt hatad, säger Åkerfeldt.
– Vi sågs som förrädare för en stil som jag antar att vi var med och skapade. Det var mycket turbulens då inom vår fanbase. Lite hot till och med. Jag tycker att musik är flytande. Bara för att man identifierar sig med något som hände för 20 år sedan betyder inte det att det är för alltid.
Åkerfeldt menar att hårdrockare gärna stannar i ett sound som "funkar" för att det är kommersiellt. Opeth har gått en annan väg. Åkerfeldt identifierar sig som en elitist när det gäller musikaliskt ursprung men kan ändå uppskatta när nya artister som Bruno Mars lånar sounds från James Brown. Så länge det görs med finess.
Gjorde musiken till "Clark"
Mikael Åkerfeldt har inte skrivit någon ny Opeth-musik under pandemin. I stället har han jobbat i skivbutik och även gjort originalmusiken till "Clark" – Netflix miniserie om den ökände svenska bankrånaren Clark Olofsson (i serien spelad av Bill Skarsgård, i regi av Jonas Åkerlund).
Det var första gången Åkerfeldt gjorde filmmusik. Han lockades av utmaningen i att musikaliskt illustrera resan för en 40-talist som haft ett turbulent liv sedan tonåren genom Sveriges välmående folkhemsår.
– Ibland kan man se riddarfilmer med technomusik men jag ville i stället datera all musik, så jag skickade årtal till klipparna och sade "det här kanske passar 1965" eller "det här funkar -71", säger Åkerfeldt.
TT: Hur firar ni ert uppskjutna jubileum som band?
– Vi firar aldrig. Det handlar om att någon från management kommit på att "ni firar jämt, dags att tjäna pengar". Jag har ingen koll på när skivorna släpptes. Det känns coolt, men det är ju inget riktigt jobb.
TT: Finns det något kvar att uppnå med Opeth efter 30 år?
– Vi jagar inte någon jättestor publik eller att hamna rätt i tiden, men kanske gör vi det ändå ibland. Det är som att jag får komplimanger för mina utsvängda brallor vart tionde år när de blir mode igen, säger Åkerfeldt.
– Om jag har någon framtidsdröm så är det att inte böja mig för en idé om vad vi är. Jag gillar att vi inte är något, men vi är något. Det blir lite som det blir.