Vi håller ett öga på klockan. Om några timmar ska Johan Dalene få sin första dos vaccin. Efter att ha tillbringat veckor i karantän under förra året och med framträdanden i Danmark, Schweiz och Frankrike på schemat är sprutan efterlängtad. För någon som sporras av att stå inför en publik har det stundtals varit svårt att hitta inspirationen under det senaste året.

För två år sedan vann Johan Dalene den prestigefulla Carl Nielsen-tävlingen i Danmark. Även om han redan tidigare hade spelat på flera stora scener var vinsten början på nästa steg i karriären. Han hann med några framträdanden innan konsert efter konsert ställdes in.

– Jag har ändå haft turen att kunna göra några mindre konserter i Danmark och Norge, annars har det mest varit livestreamade spelningar, säger Johan Dalene.

Började spela som fyraåring

Johan Dalene började spela fiol som fyraåring, tre år senare gjorde han sitt första framträdande med Norrköpings symfoniorkester. Redan då trivdes han med att stå på scen.

– Det var kul att spela men inte lika roligt att öva. Vi satte äggklockan på 20 minuter, sedan sprang jag ut och lekte med kompisarna.

Med en pappa som är cellist i Norrköpings symfoniorkester och en mamma som spelar piano vid sidan av läkaryrket var det naturligt för Johan Dalene att börja spela ett instrument. De bestämde att han skulle ge fiolen ett år och sedan testa något annat om det inte var roligt. Han höll fast vid fiolen. Mycket tack vare Päivikki Wirkkala-Malmqvist på Norrköpings kulturskola, som han beskriver som en fantastisk pedagog.

Men det kom en period i tidiga tonåren när fotboll och kompisar lockade mer än att sitta hemma och öva, även om han aldrig släppte fiolen helt. Som 14-åring hittade Johan Dalene tillbaka till glädjen i att spela.

– Jag började lyssna mer och mer på violinister på Spotify och Youtube och tänkte att: Wow, kan det låta så! Då kände jag att intresset verkligen kom inifrån och jag började öva på riktigt.

En av dem som fick Johan Dalene att återfå motivationen var den ryske violinisten Maksim Vengerov.

– Han är väldigt karismatisk i sitt spel och som 14-årig kille som inte hade så mycket motivation var det fantastiskt att se honom. Allt såg så otroligt lätt ut och lät så bra.

Dyrbar Stradivarius

I dag övar Johan Dalene mellan fyra och sex timmar per dag. Envishet och struktur är några av de egenskaper han har störst nytta av som musiker.

– Det kan låta otroligt mycket men det är ju mitt jobb. Jag tar några dagar ledigt ibland, men det är någonting ganska skört, övar man inte så kan det krascha och jag gillar inte känslan av att ta ett steg tillbaka.

Precis som de flesta stora artister spelar Johan Dalene på ett lånat instrument. Den Stradivarius från 1736 som han har fått låna av Anders Sveaas Almennyttige fond är värd mångmiljonbelopp. Det eleganta instrumentet bär diskreta spår av 300 års användande.

Trots att Johan Dalene kan bocka av flera stora prestationer redan som 20-åring är drömmarna många. Bland dem finns konserter i New York och med Berlinfilharmonikerna. Timmarna av övning handlar mycket om att vässa det uttryck som gör honom unik.

– Något jag verkligen försöker leta efter när jag övar är att hitta mitt personliga sound. När man lyssnar på de största kan man ofta höra direkt vem det är som spelar. För mig är det definitionen av en stor konstnär.

Jazzig turnéstart i Uppsala

På torsdag inleder Johan Dalene sommarens turnerande med en konsert i Botaniska trädgården i Uppsala. Tillsammans med den franske pianisten Julien Quentin framför han musik av bland andra Prokofjev, Sibelius och Ravel.

– Vi spelar Ravels andra sonat för fiol och piano, ett jättefint stycke med lite jazzinslag. Andra satsen heter "Blues". Sonaten av Prokofjev, som vi avslutar med, har inslag av jazz även den.

Dagen efter reser han till Kivik och festivalen Musik i Äppelriket, sedan vidare ut i Europa.