Det tog ett par år av tjat på hovet och ytterligare två år för att få till alla intervjuer. Men den 24 februari blir det biopremiär för Karin af Klintbergs dokumentär om kung Carl XVI Gustaf.
Den prisade regissören bakom "Trevligt folk" om det somaliska bandylandslaget och dokumentären om Ebbe Carlsson har fått göra flera timslånga intervjuer och följt statschefen på medaljutdelningar, invigningar och andra besök runt om i Norden. Hon har fått unik access till kungen och hovets verksamhet, med målet att komma under skalet, förbi den offentliga bilden och skildra människan Carl Gustaf.
– Det har varit viktigt att hitta det värdiga runt honom, för alla andra kan göra tusen olika porträtt på honom och det är också lätt att göra narr av honom. Så intentionen har varit att inte göra narr av honom, säger Karin af Klintberg.
Filmen får premiär samma år som kungen firar 50 år på tronen, men den handlar i stort sett bara om vägen fram till trontillträdet 1973, då Carl Gustaf var 27 år.
– Det är ett val som kändes naturligt och det är också där berättelsen finns. Efter 27 år är han kung i 50 år, men det är en ganska liten berättelse.
Pappan dör
När kungen inte ens är ett år gammal dör hans far, arvprinsen Gustaf Adolf, i en flygolycka. Så Carl Gustaf växer upp utan pappa i ett gammalmodigt kungahus med en frånvarande mamma och där farfar kung Gustaf VI Adolf oroligt överlägger med statsminister Tage Erlander när barnbarnet visar sig ha dyslexi och sakna "läshuvud".
Kungen berättar om sin uppväxt i filmen, men det tog tid att få honom att öppna sig. Och filmen innehåller flera sekvenser då Carl XVI Gustaf ser ut att önska sig någon annanstans.
– Som filmare har jag haft förmånen att få prata med människor som älskar att berätta om sina liv, tankar och känslor. Men kungen har ju varit tvärtom, inte så förtjust i att bli intervjuad och han vill inte berätta om sitt liv.
Hennes strategi blev att försöka prata med kungen som med en kompis.
– En riktigt bra kompis ska också kunna kritisera, så jag har också försökt lyssna på honom som en människa lyssnar på en människa, inte bara som en undersåte som lyssnar på en kung. Så jag har vågat kritisera utan att han har känt sig anklagad.
Benjamin Ingrosso
Kungens historia är en berättelse med svärta, välkänd för kungens generationskamrater, men Karin af Klintberg upptäckte att inte så många i de yngre åldersgrupperna känner till den.
– När jag berättade för mina barn och några av deras vänner att jag skulle göra en film om Sveriges mest kända person, var det någon som sade: "Ska du få träffa Benjamin Ingrosso?!".
Kungen kanske inte är så känd bland de yngre längre, men Karin af Klintberg tror att monarkin blir kvar ett bra tag till.
– Man kan bara gissa, så klart, men min banala hobbygissning är att inget kommer att ske medan någon har en regenttid, utan det måste ske i ett glapp. Ska något lagstiftas är det efter kronprinsessan Victoria eller efter Estelle. Man kommer aldrig att bryta det medan de sitter på tronen.
TT: Hur har din egen syn på monarkin förändrats efter att ha tillbringat så mycket tid med kungen?
– Jag är en människa i fritt fall efter att ha gjort den här filmen, säger hon och skrattar.
– Det finns ingenting med monarki som jag tycker är demokratiskt, men när jag har rest runt med honom och sett hur mycket det har betytt för en ort, ett sjukhus eller en skola att han kommer på besök ser jag att monarkin fyller en funktion för Aktiebolaget Sverige.
I september kommer en utökad version av "Kungen" att sändas i tre timslånga delar i SVT.