Ruben Östlund har haft en omtumlande vecka. Förra måndagen belönades hans film "Triangle of sadness" med sex Guldbaggar, dagen efter fick han tre Oscarsnomineringar och i onsdags lyftes hans film fram till en vinstchans på den franska filmgalan och priset César.
– Det är roligt att se hur det rasslar till i mobilen när man får Oscarsnomineringar. Efter Guldpalmen var det mycket, men Oscar är bredare och något som alla har en relation till. Det blir totalt galet.
På USA-bio igen
Östlund kan få priserna för bästa regi och manus och dessutom är filmen nominerad i kategorin bästa film på galan den 12 mars. Uppmärksamheten har gett "Triangle of sadness" ett nytt liv i USA.
– Det som är roligt är att distributören går upp med 178 kopior i USA igen. Den hade gått färdigt sin period och ligger tvåa på Itunes, så jättemånga tittar på filmen. Men det viktiga är att folk får se den och får en upplevelse med en publik i biosalongen. Då kan den ha en möjlighet.
Ruben Östlund har länge haft erbjudanden från Hollywood, men avstått locktonerna för att behålla sin kreativa frihet och göra filmer i den europeiska traditionen.
– Jag får erbjudanden om att hitta på vilken idé jag vill och få betalt för det, men jag trivs väldigt bra med att ta den där rollen som en europeisk regissör.
Nu är han mer omsvärmad än någonsin och flera stora stjärnor vill vara med i nästa projekt. Det ska heta "The entertainment system is down" och utspelas på ett flygplan under en långflygning.
– Jag vet inte om jag kan säga vilka det är…, men det är ju väldigt många som var väldigt positiva till "Triangle of sadness" och väldigt många av de stora stjärnorna. Jag vet flera stycken som vill vara med i nästa film.
Föreläsning och show
Nu har Ruben Östlund landat i Göteborg där han är nybliven hedersordförande för hemstadens filmfestival. I lördags bjöd regissören in till en specialvisning av "Triangle of sadness", där Östlund dirigerade publiken i hur de skulle agera när de såg hans film.
Det blev som en kombination av föreläsning, seminarium och show. Allt för att slå ett slag för den gemensamma bioupplevelsen. När allt fler tittar själva på sina egna små skärmar måste biografrummet värnas, menar han.
Östlund tycker att regissörer i större utsträckning måste turnera med sina filmer. Åka till biografer runt om i landet och prata inför visningarna, för att möta sin publik och ge biografägarna något extra att sälja biljetter till. Så kan krisen med sjunkande biosiffror och konkurrensen från strömningstjänsternas utbud motarbetas, menar han.
– Det är enda sättet att skapa en relation mellan oss som producerar och de som besöker, åskådarna.
I hans vision ska regissörer presentera sina filmer och agera mer som ståuppare eller livemusiker och möta sin publik.
– Det är inget lätt jobb, men vi kommer att bygga en relation med publiken och de kommer att få en relation till oss. Och vi kommer att lära oss hur vi ska utforma våra filmer.
Det är också ett sätt att betala tillbaka till skattebetalarna som genom Filminstitutet betalar för en del av filmbudgetarna.
– Och vill man inte vara med på det får man väl gå till Netflix i stället, då kan ju de betala för ens filmer.