Petra Medes nya föreställning föddes ur sysslolösheten som drabbade artister och komiker som en effekt av pandemin. Bara ett par veckor innan de svenska scenerna stängde ned helt hade Petra Mede fyllt 50 år.
– Jag började skriva ned lite tankar, nästan som oneliners, och till slut hade jag 20–30 sidor. Då tänkte jag att jag ville läsa upp det för någon och bjöd in folk till en liten teater där jag läste allt rakt upp och ned och fick otroligt mycket skratt och igenkänning.
Nu, knappt ett år senare, har de där anteckningarna blivit till ett manus och bearbetats tillsammans med samarbetspartnern och regissören Anna Granath.
Mindre av divan
Men det är inte första gången Petra Mede sätter upp en egen show. I "Den ofrivilliga divan" drev hon med fördomar – och med sig själv – redan 2016.
– Då var det den här förhöjda, egocentriska personan som är jag men ändå inte. Nu är det mycket mer privat och personligt. Det blir lite mindre av mitt diviga alter ego. Sedan har jag svårt att utgå från någon annan än mig själv, men lustigt nog visade det sig att mina erfarenheter också var många andras erfarenheter.
2020 debuterade Petra Mede som författare, med barndomsskildringen "Skam och högmod i Sävedalen". I våras utkom uppföljaren "Svindlande stunder i Blackeberg". Efter att ha grävt i uppväxten var det alltså dags att förflytta sig till nuet och göra upp med den chockartade insikten att även hon kunde åldras.
– Jag såg framför mig att jag skulle leva för alltid men aldrig fylla 50, vilket inte är en ekvation som går ihop. 50 är en oidentifierbar ålder där man inte är riktigt gammal men inte heller ung. Jag säger i föreställningen att man är för gammal för att ta livet av sig men skulle man dö är det heller inte jättetragiskt. Jag hanterar åldrandet som jag gör med allt i livet: med humor.
Mamma på nytt
Nyheten att 52-åriga Petra Mede var gravid blev under våren hett nyhetsstoff, särskilt eftersom ingen barnafader fanns med i bilden. Sedan tidigare har Mede en tioårig dotter tillsammans med sin exsambo, men den här gången skaffade hon barn helt på egen hand. Att bli mamma på nytt har dock inte haft någon föryngrande verkan, säger hon.
– Det är magiskt att få en ny liten människa att ta hand om, men jag känner mig inte som 25 för det. Jag känner väldigt tydligt att det går långsammare att ta sig upp från golvet än det gjorde förra gången. Om jag förut kunde göra det med bebis i famn så måste jag nu luta mig mot någonting. Åldern kan man inte fuska sig förbi, den är ju där.
Ett ämne som avhandlas i föreställningen är skönhetsingrepp. Petra Mede menar att det är något alla kvinnor i medelåldern och uppåt förhåller sig till. Själv har hon valt att avstå, men beskriver sig som "besatt" av att googla kändisars förändrade ansikten.
– Algoritmerna i sociala medier gör att jag konfronteras med mina egna googlingar. På Facebook får jag upp "Vad har den och den offentliga personen gjort?". Så jag förstår ju att det är ett slags besatthet, samtidigt som jag är för rädd för att göra något själv. Jennifer Anistons heltidsjobb är att se ut som hon gjorde 1996 och då hoppas jag att jag använder min tid till något roligare.
Dömd att förlora
Petra Mede funderar kring samtidens skönhetsfixering i "50/50" och konstaterar att tävlingen i att se så ung ut som möjligt är ett lopp de flesta är dömda att förlora.
– Ofta leder det ju bara till att man ser oerhört konstig ut. Jag tycker att det är viktigt att mina barn ska kunna läsa mina ansiktsuttryck, att jag kan le och rynka på pannan. Jag vill att man ska ta sig an åldrandet med jämnmod.
TT: Finns det ett inlindat budskap i föreställningen?
– Nej nej, jag har inget budskap. Det är iakttagelser och humor rakt av. Klokare blir man inte av föreställningen men förhoppningsvis blir man gladare!