Sven-Bertil Taube gick bort i London i fredags förmiddag, uppger hans manager Anders Ramstedt för TT.
Enligt managern avled Taube av naturliga orsaker.
– Åldern har tagit ut sin rätt, säger Ramstedt.
Sven-Bertil Taube föddes 1934 i Stockholm och han var son till den kände kompositören Evert Taube och skulptören Astri Taube. Hans karriär som artist och skådespelare spände över nära sju decennier.
På senare år tampades Taube med flera hälsoproblem. Han förlorade det mesta av både syn och hörsel och han drabbades av luftrörskatarr som tvingade honom att ställa in sina konserter. Trots hälsoproblemen, och pandemin som höll honom i hemmet i London, fortsatte han att vara aktiv. Det senaste albumet "Sånger ur havet" släpptes så sent som förra året.
Hans album "Hommage", inspelad med Peter Nordahl och Norrköpings Symfoniorkester belönades både med stora kommersiella framgångar och en Grammis 2015. Det, tillsammans med hans medverkan i TV4:s "Så mycket bättre", blev en stor nytändning för den då 80-årige artisten, berättade han för TT.
– Jag tänkte nog att det här var en engångsföreteelse, något roligt att göra på gamla dagar. Men genom att det blev en sådan enorm försäljningssuccé var ju grammofonbolaget kvickt framme och sade att de vill ha en uppföljare, sade han.
"Gudanbenådad sångare"
Skådespelaren Christina Schollin lärde känna Sven-Bertil Taube på Dramatens elevskola i slutet av 1950-talet och de spelade tillsammans i flera uppsättningar.
– Han var en gentleman ut i fingerspetsarna. Han var gudabenådad sångare och kompositör. Och skådespelare, säger hon.
De umgicks privat på elevskolan, men höll inte kontakten efter det.
– Vi höll inte kontakten, men vi träffades lite då och då. Det var alltid så väldigt fint att träffas. Han var en mycket, mycket fin människa, så ömsint, säger Christina Schollin.
"Var en ek"
Filmregissören Richard Hobert jobbade ihop med Sven-Bertil Taube flera gånger, bland annat i de två filmer där Taube fick Guldbaggar för bästa manliga huvudroll: "Händerna" (1994) och "En enkel till Antibes" (2011).
– Han har levt ett oerhört rikt och äventyrligt liv på många sätt. Men som kamrat på filminspelningar så var han en ek, stadig och med djupa rötter, säger Hobert.
Taube hade även mörkare sidor, berättar Richard Hobert.
– Han hade sina mörker men han belastade ingen annan med det. Det var underbart att arbeta med honom. Sven-Bertil var en skådespelare av den ytterst generösa stammen som alltid gav lika mycket oavsett om han var i bild eller inte. Han stöttade sina skådespelarkollegor.
Saknaden efter Taube är stor, säger Hobert.
– Jag sörjer honom kolossalt redan, men jag sitter ändå här med ett litet stilla leende när jag tänker på honom. Sådan var Sven-Bertil.