Avicii-biografin blottar musikbranschens cynism

Måns Mosessons respektfulla porträtt av världsstjärnan Tim "Avicii" Bergling är musikjournalistik när den är som bäst.

Tim "Avicii" Bergling (1989–2018) var en svensk DJ och musikproducent. Han var under 2010-talet en av våra största artister och turnerade världen runt. Han stod på toppen av sin karriär när han i maj 2018 begick självmord.

Tim "Avicii" Bergling (1989–2018) var en svensk DJ och musikproducent. Han var under 2010-talet en av våra största artister och turnerade världen runt. Han stod på toppen av sin karriär när han i maj 2018 begick självmord.

Foto: Björn Lindgren/TT

Recension2021-11-20 07:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Biografi

Måns Mosesson

Tim –Biografin om Avicii

Albert Bonniers förlag

Man pratar ofta om att musikjournalistiken är död. Dagens kultursidor konkurrerar numera med artisternas egna kanaler i sociala medier. Pliktskyldiga skivrecensioner varvas därför med intervjuer som har mallats hårt utifrån skivbolagens önskemål. Måns Mosessons Avicii-biografi är däremot en påminnelse om vad riktigt bra musikjournalistik kan vara – och en respektfull men aldrig tråkig hyllning.

Mosesson skildrar hur Tim "Avicii" Bergling slår igenom mitt i den kommersiella vågen av svensk housemusik i början på 2010-talet. Resan går snabbt från Östermalms pojkrum och LAN-partyn, stapplande steg i ett piratkopierat musikprogram och små spelningar på kaféer – till mötet med managern, det massiva genomslaget med låten "Levels", megalomana turnéer och sedan trappan ned mot missbruk av opioider och utmattning.

Närvaron är som starkast i de många scenerna från klubbspelningar. Euforin med laser och ecstasy smittar av sig från sidorna. Mosesson sätter Aviciis artistskap i ett kulturellt sammanhang, och det finns en pedagogisk inlevelse i beskrivningarna av Berglings låtsnickrande, som ofta belyser hans fördomsfria inställning till alla instrument och genrer.

Berättelsen om Purdue Pharma – läkemedelsföretaget som falskt marknadsförde preparatet OxyContin som icke-beroendeframkallande – blir en pusselbit för att förstå hur Tim Bergling blir svårt beroende av opioider. Framför allt visar biografin den destruktiva "känn inte efter för mycket"-kulturen kring framgång som var närvarande efter att Bergling träffade sin manager Arash Pournouri.

Avicii blir till slut större än Bergling själv, och den unge världsstjärnan beskriver i sms och mejl hur han känner sig som en docka utan någon egen agens. Bergling protesterar genom att försena spelningar och inser senare, i samband med en vistelse på ett behandlingshem, att hans prokrastinerande har varit ett svar på förlusten av kontroll. Han hade blivit så trött på all stress att han njöt av att ligga på sjukhus med inflammerad bukspottkörtel. Men Avicii-maskinen hade inte råd att vila länge.

"Tim" är en obehaglig insyn i musikbranschens mest cyniska sidor. Tim "Avicii" Bergling valde att ta sitt eget liv 2018. En sak blir tydligare än någonsin när man läser biografin: det hade inte behövt sluta så tragiskt.