Johan BrÀnnströms debutroman "Feber" Àr mycket svÄr att lÀgga ifrÄn sig, konstaterar Björn G Stenberg.
Favoriten Anders Roslund har fĂ„tt mĂ€ngder av priser för sina spĂ€nningsromaner, ensam eller tillsammans med Stefan Thunberg och framförallt med första parkompisen Börge Hellström, numera sorgligt hĂ€dangĂ„ngen. Han fortsĂ€tter dock med deras gemensamma huvudfigurer Ewert Grens och Piet Hoffman Ă€ven i denna tredje bok pĂ„ egen hand. I âSovsĂ„gottâ Ă€r kommissarie Grens pĂ„ vĂ€g att bli utbrĂ€nd, men arbetsnarkoman som han Ă€r tar han sig an ett grovt brott som âfrilansareâ. Ett kallt fall med en fyraĂ„rig flicka som blivit bortrövad ska lĂ€ggas till handlingarna med begravning i tom kista, men sĂ„ fĂ„r han upp ett spĂ„r. LedtrĂ„darna gör att hans överordnade helt slĂ„r ifrĂ„n sig och han mĂ„ste trots löfte om motsatsen kalla in motvillige infiltratören Hoffman Ă€n en gĂ„ng.
Lösningen tar dem in i det allra mörkaste, till en pedofilring med internationell spridning. Darknet (numera en allt vanligare ingrediens i intrigerna) leder dem vidare in i den allt vidrigare verksamheten. Det Àr ibland mer Àn man orkar ta in, Roslund skriver i efterordet att det mesta hÀmtats frÄn verkligheten. Det Àr svÄrt att förstÄ att det finns mÀnniskor som Àgnar sig Ät detta. Roslund skriver som vanligt elegant och sÄ infernaliskt skickligt att man bara mÄste lÀsa vidare. Denna berÀttelse kostade mig direkt en natts sömn.
Det gjorde nĂ€stan Ă€ven Uppsalaförfattaren Johan BrĂ€nnströms debut âFeberâ, mycket svĂ„r att lĂ€gga ifrĂ„n sig. OcksĂ„ han anvĂ€nder Darknet â detta inverterade internet â som motor. TolvĂ„riga Vanja försvinner frĂ„n sitt hem och hennes mamma, journalisten Mikaela Sköld, söker förtvivlat och fĂ„r till slut hjĂ€lp av polisen att lokalisera âThe Red Roomâ, ett stĂ€lle pĂ„ nĂ€tet dĂ€r man har auktion pĂ„ hur barn ska torteras. Vidrigt pĂ„ alla sĂ€tt, fruktansvĂ€rt, ocksĂ„ hĂ€r med research gjord pĂ„ verkligheten. BrĂ€nnström balanserar det med förĂ€ldrakĂ€rleken och sympatiska poliser. Och att han Ă€r skicklig i sprĂ„ket och sjĂ€lva berĂ€ttandet som undviker schablonerna. Ser redan fram mot nĂ€sta bok!
Mattias Edvardsson gjorde succĂ© med boken âEn helt vanlig familjâ, som nu följs upp med âGoda grannarâ, dĂ€r de nĂ€rmaste visar sig vara de allra farligaste...
Mattias Edvardsson fortsĂ€tter efter succĂ©n âEn helt vanlig familjâ med âGoda grannarâ att visa hur de nĂ€rmaste Ă€r de allra farligaste. Micke och Bianca flyttar med sina tvĂ„ barn till ett fridfullt villakvarter, med som det verkar trevliga grannar. Men vartefter börjar det bli krypande obehagligt och de dras in i ett obehagligt spel. Edvardsson lĂ„ter tre aktörer berĂ€tta i första person i olika kapitel, ett hĂ€r mycket lyckat koncept. Micke, före detta fotomodellen Jacqueline och hennes lite störde son Fabian fĂ„r berĂ€tta den sorgliga men mycket vĂ€lberĂ€ttade historien.
Han har en bit kvar till genrens nestor Jan MĂ„rtensons antal, men Björn Hellberg ligger i han ocksĂ„. âNarrspegelâ Ă€r hans trettiosjĂ€tte skönlitterĂ€ra bok. Det Ă€r ocksĂ„ den tjugofemte boken med kommissarie Sten Wall sedan starten 1981. Hellberg skriver ett slags trivsamma böcker utan alltför mycket utstuderat vĂ„ld, nĂ„got som kan vara skönt som omvĂ€xling.
Anne Holt Àr en pÄlitlig leverantör av kvalitet, sÄ ocksÄ i nya "Operation Fosterland".
Kriminalhistorier Ă€r förstĂ„s inget svenskt privilegium. Inte minst Norge har ett antal högst lĂ€svĂ€rda. En pĂ„litlig leverantör av kvalitet Ă€r Anne Holt med mĂ„nga böcker bakom sig. I nya âOperation Fosterlandâ liksom i förra âEn grav för tvĂ„â Ă€r det den neddekade och tidigare spelmissbrukaren Selma Falck i huvudrollen. Det Ă€r spĂ€nnande och med ett mycket tydligt budskap om samtiden. Kanske en aning för tydligt, Falck griper inte riktigt tag pĂ„ samma sĂ€tt som till exempel hennes tidigare huvudfigurer Hanne Wilhelmsen och Inger Johanne Vik. Men det Ă€r randanmĂ€rkningar. FĂ„ kan som Holt ta ett sĂ„ samtidigt personligt inkĂ€nnande och vitt begrepp i sina sinnrikt konstruerade historier. Och âOperation Fosterlandâ Ă€r en varning om hur tunn demokratin kan vara.
BÄde danske Jens Henrik Jensen och skotske Peter May har genom sina senare succéer fÄtt tidigare böcker översatta. I bÄda fallen gÀller att de inte har riktigt samma höga nivÄ som de internationella genombrotten. Men fullt lÀsvÀrda och vÀlskrivna hur som helst.
I Jensens âKolmannenâ â en tegelsten pĂ„ nĂ€stan sexhundra sidor â stĂ„r Nina Portland i fokus igen. Det Ă€r en fortsĂ€ttning pĂ„ âYxskeppetâ och har samma habila och stadiga deckargrund i sina förvecklingar och vĂ„ldskapital. Peter May fokuserar vidare pĂ„ Frankrike dĂ€r vĂ€llevnadsmannen och rĂ€ttsmedicinska experten Enzo Mcleod löser brott och trĂ€ffar hĂ€ftiga kvinnor. Nu dessutom sjĂ€lv diagnosticerad med en dödlig sjukdom.