Drama
Titel: Utvandrarna
Visas på: Bio
I rollerna: Lisa Carlehed, Gustaf Skarsgård, Sofia Helin
Regi: Erik Poppe
Speltid: 148 min
Betyg: 4
Svält och umbäranden i 1840-talets brungråa och steniga Småland driver Karl-Oskar och Kristina att ge sig ut i det okända med barnen, mot ett nytt liv på andra sidan Atlanten. Den norske regissören Erik Poppes "Utvandrarna" börjar trevande och skissartat med tidshopp fram och tillbaka för att landa i ett romantiskt och sensuellt berättande. Formen liknar efter hand alltmer en internationell och episk storfilm. Det är en välspelande ensemble överlag, men Gustaf Skarsgårds Karl-Oskar förblir en bifigur till den karaktärsstarka och komplicerade Kristina i Lisa Carleheds levande gestaltning.
Den stormiga överfarten, nybyggarlivet, möten med indianer och olika kristna samfund, Kristinas vänskap med den utstötta Ulrika, samt den innerliga kärleken mellan Karl-Oskar och Kristina är handlingens kärna. Med drömlikt vackert foto och fint skådespeleri, befriat från dialekter, gestaltas immigrationens vedermödor. Det nya språket är svårt för de nyanlända och många, som Kristina, kan inte läsa och skriva. Strängt religionsutövande går i klinch med liberala strömningar i det nya landet. Paralleller med immigrantöden i vår samtid är troligen mer än avsiktliga. Då som nu handlar exil om att skapa sig ett hem i främmande land, att bokstavligen låta astrakanträdet hemifrån slå rot på ett nytt ställe.
Det är ett halvt sekel sedan Jan Troell gjorde två filmer av Vilhelm Mobergs Utvandrarsvit. I den här filmen finns essensen av alla fyra romanerna, "Utvandrarna", "Invandrarna", "Nybyggarna" och "Sista brevet till Sverige". Vissa rollfigurer i romanerna har skalats bort, som drängarna Arvid och Robert. Så även sidohistorier från Ljuders socken, början på Karl-Oskars och Kristinas kärlekssaga och det amerikanska inbördeskriget.
Trots Troells filmklassiker och Björn Ulvaeus och Benny Anderssons musikal "Kristina från Duvemåla" känns inte romanstoffet utnött. Som med alla bra berättelser är det möjligt att göra flera tolkningar. Erik Poppe vässar blicken och riktar den mot Kristina och hennes samtida systrars öden. Han har därmed nästan skapat en ny historia, inspirerad av Vilhelm Mobergs tetralogi, en berättelse om immigranters liv som knyter samman ett då och ett nu med ömsinta, innerliga och engagerande band.
