Drama

Titel: Vi barn från Bahnhof Zoo

Premiär: 28 februari på Viaplay

I rollerna: Jana McKinnon, Lea Drinda, Jeremias Meyer med flera

Regi: Philipp Kadelbach

Antal avsnitt: 8

Betyg: 3

Berlin, droger och nattliv är huvudingredienserna i Viaplays nya tyska originalserie. Långfilmen var en av 1980-talets mest deprimerande, där den tonåriga Christiane och hennes vänner förlorade sig i tunga droger och prostitution. Uli Edels film, liksom boken den bygger på, självbiografin av Christiane F, orsakade debatt för sin realism. Men i Sverige var vi nog lite avtrubbade efter Stefan Jarls "Dom kallar oss mods" (1968) och "Ett anständigt liv" (1979) från samma eländessfär.

"Vi barn från Bahnhof Zoo" handlar om ett kompisgäng i sina tidiga tonår. Ungdomarna är i full färd med att hitta sina platser i livet, helst så långt från sina föräldrars som möjligt. Handlingen utspelas i ett slitet Berlin. I originalet var Christiane bara 13 år, men i tv-serien ser hon lite äldre ut. Christiane är mobbad, Stellas mamma är alkoholiserad. Benno, Axel och Michi delar en sunkig lägenhet. Två av dem har fått lärlingsplats på en mindre fabrik. Babsi bor med sin moster och mormor i en gigantisk villa. Ungdomarnas vägar möts i självutlevande dans på diskoteket Sound.

Vännerna hamnar bland heroinmissbruk och prostitution. Vuxenvärlden är antingen aningslös eller likgiltig, eller både och. Den enda vuxna vars dörr alltid står öppen för dem är traktens pedofils. Serien får den norska succéserien "Skam" (2015–2017) att framstå som rena söndagsskoleberättelsen. Precis som "Skam" handlar denna tyska motsvarighet om vänskap, kärlek, sex och svek, men mot en betydligt mörkare klangbotten.

De ungas möten med sexkunder är slemmiga, fast sällan explicita i bild. Det är dock en mängd sprutspetsar som perforerar mjuk hud i tonårsarmar intill tjatighet. Stunder av kärlek och försoning väger dock upp och gör handlingen uthärdlig, till och med poetisk av samma svärtade art som dikter av Rimbaud och Baudelaire.

I långfilmen medverkade David Bowie kort och han skrev även musik till den. Musiken har överlevt till tv-seriens första delar och en Bowiekonsert har en viss roll i handlingen. Men efter hand tar techno över ljudspåret. De unga tyska skådespelarna bär den här mörka och starka serien, de är verkligen fantastiska. I varje ögonblick vill man veta hur det ska gå för dem.