Litteratur
Marie Aubert
Vuxna människor
Övers. Cilla Naumann
Wahlström & Widstrand
Marie Auberts kortroman "Vuxna människor" är en berättelse om två systrar. Ida och Marthe befinner sig var för sig vid ett vägskäl när de möts i familjens sommarstuga för att fira moderns 65-årsdag.
Den äldre systern Ida, romanens berättarröst, är arkitekt och ensamstående. Vid nyss fyllda 40 år inser hon att hon snart är för gammal för att kunna bli gravid, men drömmen om en egen familj är fortsatt stark. Innan hon beger sig till stugan tar hon därför kontakt med ett svenskt sjukhus för att frysa ned sina äggceller.
Marthe är redan på plats med sin partner Kristoffer och hans lilla dotter Olea. Snart avslöjar Marthe, som sedan barnsben setts som den bräckligare av systrarna och i Idas ögon är gnällig och självupptagen, att hon efter flera missfall äntligen väntar barn. Men är det verkligen vad Kristoffer vill, eller är det Marthes eget projekt, och var betyder den nya familjekonstellationen för Olea? I bakgrunden finns modern, vars närvaro väcker Idas minnen av gamla konflikter till liv.
Det kan vara svårt att skildra livets stora frågor i det lilla utan att det riskerar att bli alltför effektsökande eller tvärtom ytligt och förutsägbart. Marie Aubert lyckas emellertid väl. Med subtila narrativa medel och en utomordentlig fingertoppskänsla skapar hon ett familjedrama som både är lågmält och sjuder av en underliggande spänning.
Bokens personer inklusive Ida förblir ambivalenta, vilket gör att läsaren inte behöver välja sida. I historien om Idas liv finns sorgen över tidens flykt och alla chanser som har gått förlorade, en allmänmänsklig sorg som också kan handla om annat än uteblivet föräldraskap. Den saknad som Ida känner är på ett plan mer gripande än Marthes barnlängtan, men den är aldrig förbehållslös. Där anas ett livsprojekt bland många andra, och en önskan om att passa in i en social norm.
"Vuxna människor" är ett kammarspel där förluster, svartsjuka, syskonrivalitet och svek kommer fram i det som sägs och i det som förtigs. Familjens samvaro i sommarhuset är fylld av den känsla av främlingskap bland närstående som inte ens den djupaste familjekärleken kan skydda oss ifrån.
Cilla Naumann har givit Marie Auberts roman dess svenska språkdräkt. Jag ser redan fram emot hennes kommande översättning av Auberts kritikerrosade noveller.
