En oblyg lovsång till Nicolas Cage

Nicolas Cage hånglar med sig själv och dricker öl under vattnet i postironiskt bottennapp.

Nicolas Cage spelar sig själv i Tom Gormicans tråkiga komedi "The unbearable weight of massive talent".

Nicolas Cage spelar sig själv i Tom Gormicans tråkiga komedi "The unbearable weight of massive talent".

Foto: Nordisk Film

Recension2022-04-29 06:50
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Action/Komedi

Titel: The unbearable weight of massive talent

Visas på: Bio

I rollerna: Nicolas Cage, Pedro Pascal, Tiffany Haddish

Regi: Tom Gormican

Speltid: 107 min

Betyg: 2

Bland universums eviga frågor finns den om huruvida Nicolas Cage är en bra eller dålig skådespelare. Hans "neoshamanska" spelstil placerar sig snarare utanför den ordinarie värdeskalan, vilket har möjliggjort en berg- och dalbaneliknande karriär som återspeglar Hollywoods identitetskriser. "The unbearable weight of massive talent" utnyttjar personkulten kring Cage som förevändning för en actionkomedi av utdaterat snitt, i vilken Cage ombeds att uppträda som sig själv på en fest. Det ironiska utförandet gör det möjligt att begagna föråldrade könsroller och etniska stereotyper, samt att oblygt lovsjunga huvudpersonen.

Hollywood älskar sin mytbildning, och nostalgins kraft tycks ha växt sig så stark att publiken inte kräver mycket utöver haglande referenser. Till och med "National treasure"-filmerna tycks alkemiskt ha omformats till en minnesvärd franchise. Där man kunde önskat ett slags autofiktiv "Spring, Nick, spring", är detta snarare ren och skär dikt. För tittare obekanta med fenomenet Cage måste filmen framstå som en tråkig komedi med taffliga actionsekvenser. En mer lyckad dekonstruktion av skådespelaren finner vi i Michael Sarnoskis "Pig" (2021). Vill man komma människan Nicolas Cage närmare rekommenderar han själv "The weather man" (2005). I dessa går man dock miste om att få se honom dricka öl under vattnet och hångla upp sig själv.

 
 
 
 
 
 
Läs mer om