Det förflutna kan inte begravas i "Old Henry"

Vilda västern har många legender och "Old Henry" lyckas gjuta nytt liv i en av de mest klassiska.

Henry (Tim Blake Nelson) måste damma av gamla färdigheter när en skadad man dyker upp på hans bondgård i filmen "Old Henry".

Henry (Tim Blake Nelson) måste damma av gamla färdigheter när en skadad man dyker upp på hans bondgård i filmen "Old Henry".

Foto: Edge Entertainment

Recension2022-04-14 06:45
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Västern

Titel: Old Henry

Visas på: Bio

I rollerna: Tim Blake Nelson, Scott Haze, Stephen Dorff

Regi: Potsy Ponciroli

Speltid: 99 min

Betyg: 3

Den gamle Henry (proffset Tim Blake Nelson som drar tyngsta lasset) bor på en bondgård med sin son där de sköter sig själva. Grabben börjar bli stor och vill lära sig skjuta, men farsan försöker skydda honom från våld så länge han kan. En dag dyker det upp en karl som är skadad med en väska full av pengar.

Henry tar hand om mannen, som påstår att han är sheriff och jagas av bedragare. Men Henry vet inte om han vågar lita på främlingen. När männen som jagar honom dyker upp (ledda av Stephen Dorff i en utsökt skurkroll) vet inte Henry om de går att lita på heller. Stämningen byggs upp i takt med att Henry och hans son försöker hantera en situation som oundvikligen kommer att sluta med ett blodbad.

Men Henry har sina egna hemligheter och ett förflutet som han ämnat ta med sig i graven. På grund av omständigheterna måste gamla färdigheter nu dammas av. "Det förflutna kan inte begravas" är filmens budskap och den tar fasta på det med en simpel men snygg spänning utan krusiduller.

Efter allt ståhej kring den Oscarsvinnande "The power of the dog", med sin dekonstruktion av genren och dess machoklichéer, är det skönt att se en kött och potatis-västern. En riktigt fet avslutande twist knyter an till en av västerns mest kända legender och förklarar Henrys hemligheter på ett tillfredställande sätt. Särskilt för alla som någonsin har lekt cowboys som barn.