Humöret i bilen skiftar snabbt i varm dramakomedi

En brokig familj med en sjuk hund åker på en mystisk roadtrip genom vackra landskap i "Hit the road".

Rayan Sarlak är en omedelbar stjärna i rollen som yngste sonen i en familj på resande fot. Den långa bilresan visar sig senare ha en verklig och mörk anledning.

Rayan Sarlak är en omedelbar stjärna i rollen som yngste sonen i en familj på resande fot. Den långa bilresan visar sig senare ha en verklig och mörk anledning.

Foto: Folkets bio

Recension2022-03-04 06:45
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Drama/Komedi

Titel: Hit the road

Visas på: Bio

I rollerna: Pantea Panahiha, Hasan Majuni, Rayan Sarlak

Regi: Panah Panahi

Speltid: 93 min

Betyg: 4

Vi bekantar oss med en familj på en resa med oklart mål. Sonen som kör (Amin Simiar) håller sig tyst långa sträckor, men snart förstår vi att det är han som måste ta ett sorgset avsked. Mamman (spelad av Pantea Panahiha) är klistret som håller ihop gruppen när småtjafs skiftar till stressat allvar. Pappan i baksätet (Hasan Majuni) är en grinig gubbe, men med en bufflig charm, och hans samspel med den yngste sonen (spelad av den omedelbara stjärnan Rayan Sarlak) är hjärtevärmande utan att bli smetigt.

"Hit the road" är regisserad av Panah Panahi, son till regissören Jafar Panahi, vars filmer om Iran har blivit världskända ("Taxi Teheran", "Kvinnor offside"). Det är tydligt att en särskild sorts färdigheter har gått i arv. "Hit the road" är en kompetent sammansatt dramakomedi som med blygsamma medel utnyttjar vackra landskap för känslomässig utdelning – inte minst mot slutet. Filmens klimax utspelas på så pass stort avstånd att vi inte ser huvudpersonernas ansikten, men vi förstår de ödesmättade besluten på ett ännu djupare plan.

Inte ens greppet med den gulliga hunden Jessy känns manipulativt. Det finns en alldeles för verklig och mörk anledning till den långa bilresan som ligger och lurar i bakgrunden. Humorn som bubblar upp visar hur den mänskliga naturens försvarsmekanismer kan leda till den vackraste sortens omedvetna interaktioner.