En planerad romanserie i sju delar om brandkatastrofen ombord på färjan Scandinavian Star – bara det räcker för att man ska bli intresserad av den danska författaren Asta Olivia Nordenhofs romanprojekt. Är man dessutom ett fan av Nordenhof som poet är nyfikenheten total. Hon har hyllats som poet och hennes diktsamling "Det enkla och det ensamma" finns sedan tidigare översatt till svenska.
Men i den inledande romanen, "Pengar på fickan", handlar det mycket lite om bränderna som den 7 april 1990 dödade 159 människor ombord på fartyget, som eldhärjades utanför Lysekil. Romanen handlar i stället om paret Maggie och Kurt som bor på en gård på landet. Det finns också ett jag i boken som rör sig i ramberättelsen och bryter in som en tredje huvudperson. Det är en berättarröst som inte gör anspråk på att vara allvetande utan snarare försöker få berättelsen att verka dokumentär genom att påstå sig vara ovetande: "Vad är kärlek? […] Jag vet inte, kära Maggie. Berätta så skriver jag ner det."
Det är en frostklar morgon när Kurt spräcker den sista femtiolappen i mataffären. Innan han gifte sig och senare träffade Maggie var han ensamstående pappa till Flemming och sålde sex för att kunna försörja sig själv och pojken. Till sist fick han lämna bort sonen till ett barnhem. En dotter överger han också när han lämnar sitt första äktenskap för att leva ihop med Maggie.
Asta Olivia Nordenhof skildrar vemodigt det förnedrande och våldsamma tillstånd som Kurts och Maggies förhållande med tiden utvecklas till. Språket är som man kan förvänta sig ofta utsökt. Vissa stycken är genialiska: "Det är platt av natt bakom fönstren. Hon är ensam i den dumma, lysande fyrkanten som ett vardagsrum är." Ibland är bilderna dock lite svårare att placera: "Hon kände sig väldigt specifikt som en svävande gurka när hon med påsen i handen fortsatte genom staden och bort."
Maggie blir utslängd från sitt hem som 14-åring och börjar också hon sälja sex. Hon vet inte vad hon annars skulle göra. Arbetsmarknaden har inte plats för en sådan som ibland "behöver en hel dag för att gråta". Maggie känner en kortvarig skräck när hon vid ett tillfälle lägger sina sista pengar på en bit paj, men så minns hon att en "vacker ung kvinna kan få pengar och mat, om hon är beredd att göra vad som krävs".
"Pengar på fickan" är en kritik av arbetssamhället och det ekonomiska systemet, ibland är kritiken mer subtil och andra gånger mer direkt, som när Asta Olivia Nordenhof skriver: "Kapitalismen är en massaker. Men vi är levande och vi kan avskaffa kapitalismen." Pengar är den röda tråd som går genom romanfigurernas liv och som knyter dem till Scandinavian Star. Vi får veta att Kurt investerar i fartyget.
Någon tydligare koppling än så kristalliserar sig inte i den första romanen. Mitt i boken finns ett stycke där berättaren träder fram och talar om det troliga försäkringsbedrägeri som låg bakom katastrofen. Det skulle knappast vara första gången som människor får sätta livet till för att någon annan ska roffa åt sig.
Scandinavian Star fungerar som ett fogmedel för den sensibla berättelsen om Maggie och Kurt. Kanske är det något av Kurts barn som vi får följa i kommande bok? Titeln på den och de följande delarna får vi redan i den här. Nästa bok ska heta "Idéer". Jag hoppas att väntan blir kort. Det här är något riktigt stort.