Action/Sci-fi
Titel: Venom: Let there be carnage
Visas på: Bio
I rollerna: Tom Hardy, Woody Harrelson, Michelle Williams
Regi: Andy Serkis
Speltid: 97 min
Betyg: 2
Venom presenterades som skurk genom Spindelmannens universum men fick sin egen film 2018. Filmen tjänade bra med pengar men hatades av kritikerna. Kanske lite för mycket. Det gick ändå att se vissa kvaliteter. En svart geggig organism från yttre rymden som infekterar människor och blir en spegel av de mörka sidorna hos sitt värddjur. Venom är tveklöst en av de mer nyanserade superskurkarna med Marvel-rötter, och filmen hade potential att skapa en Mr Hyde för generation Z.
I praktiken har inte journalisten Eddie Brock (Tom Hardy) särskilt mycket mörker att jobba med. Efter det förra äventyret (som jag alltså inte minns) är Eddie och hans datoranimerade parasit bundna till samma kropp, men de är ständigt osams eftersom Venom vill käka människohjärna och Eddie vill chilla hemma. Deras gnabbande är stundtals underhållande men påminner oftast om valfri sitcom. Venom hjälper ändå Eddie att lösa ett mysterium som gör honom till ett hett namn i journalistsvängen; han hittar alla kroppar från seriemördaren Cletus Kasadys (Woody Harrelson) ouppklarade mord.
Genom ett antal slarvigt motiverade händelser blir den dödsdömde Kasady infekterad av Venoms symbioser och muterar till en rödfärgad demon – Carnage. Kasady rymmer och fritar sin fängslade kärlek Frances "Shriek" Barrison (Naomie Harris). Parets mordiska psykokärlek påminner om Woody Harrelsons roll i den klassiska seriemördarromansen "Natural born killers", men här utan den filmens samhällskritik eller blodstänk. Allt leder fram till en slutfajt mellan Venom och Carnage, där också Eddies exflickvän (Michelle Williams) dras in i soppan utan att det egentligen är nödvändigt.
Det är förståeligt men synd att filmen är anpassad till en 11-årsgräns. I serietidningarna är Carnage en fullblodspsykopat som slänger ut en bebis genom ett fönster. I sin aktuella skepnad är han mest en lite elakare version av Venom, och han ser nästan identisk ut.
Regissören Andy Serkis, som spelade Gollum i "Sagan om ringen"-filmerna, fick jobbet på grund av sin erfarenhet med specialeffekter. Visst ser det coolt ut och kanske räcker det för superfansen, men allt är inplastat utan lekfullhet. Det är förvånande att superhjältefabriken har pumpat ut en så pass slapp produkt.