Drama
Genre: Tunna blå linjen
Premiär: 17 januari på SVT 1 och SVT Play
I rollerna: Gizem Erdogan, Amanda Jansson, Oscar Töringe med flera
Regi: Sanna Lenken
Antal avsnitt: 10
Betyg: 4
Glöm kluriga deckargåtor, slemma seriemördare och spektakulära brott. Strunta också i referenser till klassiker som "Spanarna på Hill Street" eller "The Wire" – "Tunna blå linjen" är en tv-serie som står utmärkt på egna ben. Fokus ligger på det vardagliga arbetet (och livet) för en grupp helt vanliga poliser i Malmö som vi får följa i helg och söcken.
Det tar ett par avsnitt innan man kommer in i själva berättelsen. Men sedan är jag fast och sträcktittar på resten. Manusförfattaren Cilla Jackert har lyckats över förväntan med det på alla sätt svåra och känsliga materialet. Det är ett grannlaga arbete med att skriva om något som inte sällan är kontroversiellt – polisarbete engagerar och upprör som bekant olika sidor. Ett exempel från serien är när polisen ska bevaka och skydda en demonstration med ett fiktivt högernationalistiskt parti i kraft av yttrandefriheten och ta stryk när motdemonstranter dyker upp.
Serien väjer inte för verkligheten. Liksom allt annat har även polisarbetet förändrats av sociala medier. Vid ingripanden står någon och filmar och lägger ut på nätet. Kommentarerna på Twitter kan bli nog så hätska. Här utspelas också en hel del av arbetet i "utanförskapsområden" med de speciella svårigheter som det kan innebära för blåljuspersonal.
"Tunna blå linjen" berör inte minst genom seriens fantastiska skådespelare – det är också människorna bakom uniformerna som står i fokus. Förutom Gizem Erdogan, som slog igenom stort i tv-serien "Kalifat" (2020), är det åtminstone för mig ganska okända skådespelare som man möter. Det bidrar till att det känns så äkta att jag emellanåt tror att jag ser en mycket välgjord dokumentär. Här finns de cyniska, de goda, de med politisk agenda och de som har gett upp – inte konstigt att spänningar uppstår. Det blir med andra ord en hel del känslor inom gruppen. Relationer är kanske extra svåra när man jobbar som polis, men kärleken spirar trots allt. Sanna Lenken har gjort ett gott regiarbete.
Jag kan tänka mig att serien inte direkt resulterar i fler ansökningar till polishögskolan, men som ett inlägg i kampen för rimlig lön och drägliga arbetsförhållanden kan den ha absolut ha betydelse.