Annorlunda på ett bra sätt

Så har det blivit dags för ledsångaren i Matchbox Twenty att ta ett steg åt sidan och vidga sina artistiska vyer. Inte så förvånande med tanke på att denna singer/songwriter arbetat med starka artister som Santana, Willie Nelson och Mick Jagger. Snarare hade man väntat sig att det skulle skett för flera år sedan.

Foto:

Skivrecensioner2005-05-21 04:15
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Resultatet blir solodebuten "Something to be". Och som hängiven anhängare av Matchbox Twenty var förväntningar stora. Slutsatsen som kan dras är att Rob Thomas verkligen lyckats med att separera sig själv från bandet för det här låter mestadels inte alls som Matchbox Twenty. Medan bande var alternative rock är det här en blandning av låtar som hoppar mellan R&B, pop, rock och blues, vilket som helhet gör det ganska ojämt.
Men i jämförelse med Justin Timberlake, Nick Lachey och Brian McFaden och andra som lämnat sina framgångsika band för att prova på solokarriären lyckas Rob Thomas tio gånger bättre. Förutom singeln "Lonely no more" som låter lite för mycket före detta pojk-bands-aktigt.
Guldstjärnan på det här albumet är den helt underbara balladen "Now comest the night" med Rob Thomas vid pianot. En perfekt avslutning. Som påminner om tidiga Matchbox Twenty fast med lite extra soul.

Fakta

POP
Rob Thomas:
"...Something to be"
(Melisma/Atlantic)

Läs mer om