"Songs for Silverman" tar vid där "Rockin? the suburbs" lämnade oss och speglar en mer vuxen Ben Folds där hans familjeliv haft en stark påverkan, vilket framförallt märks på låtarna "Gracie" och "Sentimental guy" som handlar om hans dotter. Det är elva låtar som handlar om riktiga känslor, sånt som alla kan identifiera sig med. Inledningsspåret "Bastard" om tonåringar som har för bråttom att vilja växa upp, "You to thank" om ett par som bittert ångrar att de gifte sig snabbt i Las Vegas, "Landed" om en kille som återhämtar sig efter ett dåligt förhållande. Ben Folds har förmågan att ta alldagliga livshändelser och sätta just de rätta orden till dem och göra dem till de vackraste sångerna.
"Songs for Silverman" är mer avslappnad än förra skivan, pianobaserad melodisk pop, få andra instrument finns med och Ben Folds visar vid flera tillfällen sin brillians vid pianot.
Det som saknas och det enda som lämnar en liten besvikelse är att det bland alla balladerna inte finns den där starka låten som står ut som "The Luckiest", en av de vackraste kärleksballaderna som skrivits.
Det här är Ben Folds andra soloalbum efter hans tid i bandet Ben Folds five som var ett väldigt underskattat band. De var riktigt bra men Ben Folds som soloartist är ännu bättre.
Ben Folds, en mästare vid pianot
Det har varit en fyra års låååång väntan på uppföljare till "Rockin? the suburbs". Nu är den här och man får lätt känslan av att det är något Ben Folds satt ihop över en dag vid pianot, han får det att låta så oförskämt lätt, för han är helt enkelt så bra.
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Fakta
POP
Ben Folds:
"Songs for Silverman"
(Epic/Sony BMG)