Dessvärre verkar det som att en stor del av bandets musikaliska glöd fanns i den borttagna delen av namnet.
På nya plattan "Paper tigers" låter det på sätt och vis som det alltid gjort. Enkel och behaglig rockmusik med farfisaorgel, och på de flesta spåren känner vi igen oss. Men var tog alla sing-along-refrängerna vägen? De där underbara och uppkäftiga tralldängorna som "CrackinŽup", "Let my freak flag fly" eller "Sort it out", som Caesars gjort till sitt landmärke? "Paper tigers" känns lite halvdann och trött.
Caesars har alltid kunnat luta sig mot sina melodier. Men har man inget att luta sig mot faller man.