Och må hända är det en synd i sig. Nu gör ändå artister som Freddie Wadling, Håkan Hellström och Frida Hyvönen att nyfikenheten kittlar igång.
Frida Hyvönen hör till de yngre artisterna på skivan. Hon var inte ens påtänkt när Olle Adolphson skrev "Sista dan tillsammans", och hade en ganska vag uppfattning om vem han var när hon tackade ja till projektet.
- Jag sjöng hans sånger som barn utan att tänka så mycket på vem som skrivit dem. Nu har jag läst på lite och känner mig väldigt nyfiken, säger hon till TT-Spektra.
Freddies suveräna känsla ger "Trubbel" en rå, darrande nerv. Och till och med den trallande barnvisan "Det gåtfulla folket" andas ny frisk luft när Nicolai Dunger gör den.
Riktigt bra är också Håkan Hellström i "Sigge Skoog".
Det är bra att Kjell Andersson på EMI som har någon form av patent på den här sortens hyllningsplattor släpper in andra än den ordiarie uppställningen med Plura, Eva Dahlgren och de andra, som alla varit med sen "Den flygande holländaren" som hyllningen till Cornelis fick heta. För "Dubbeltrubbel" bärs främst upp av den yngre generationen, må hända att Wadling då är det brinnande undantaget. Den ende jag funderar över om han borde lyfts ut är Tomas Andersson Wij... Han är en mycket begåvad textförfattare. Men ack så steril som sångare.