Glädjeplatta som sticker ut

Bernard Butler ledsnade och gick ordagrant rakt ut ur studion för att aldrig mer komma tillbaka. Många hävdade att Suede aldrig skulle bli Suede igen efter det, att dom var slut och att Brett Anderson borde satsa på nya projekt. Men bandet kom igen och även om den senaste plattan kanske inte är något mästerverk så fungerar det och har fungerar ända sedan dess.

Skivrecensioner2002-11-07 10:22
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Bernard Butler startade å andra sidan en solokarriär där topparna hittills har nåtts i "Yes" och "IŽd do it again if I could" - den förstnämnda ett samarbete med soulsångaren David McAlmont och som rosade marknaden 1995.
Och nu - sju år senare - har duon slagit sig samman igen och ger här ut en ny platta om tio pompösa spår i gränslandet mellan rock och pop. Det är handklappningar, det är blåsinstrument, en underbar gitarr och som vanligt två fantastiska sångröster. Det går att kräva mer, men jag nöjer mig med det här; en samling godtyckliga verk där bland annat "Different Strokes", "The theme from "McAlmont & Butler" och titelspåret "Bring it back" sticker ut och gör skivan till något av en glädjeplatta.

Fakta

POP
McAlmont & Butler:
"Bring it back"
(EMI)

Läs mer om