Bandet sträcker lite på sin kreativa muskel och viljan att bredda sig och experimentera finns. Men man försöker alldeles för mycket och någonstans på vägen i sin strävan att hitta ett nytt sound har man glömt hur man skriver bra sånger. Första hälften låter som att de faktiskt har någon form av riktning med "Juicebox", "Razor blade" och "On the side" men andra hälften håller inte alls och det blir bara trist och nästan lite irriterande att lyssna på. Det är som ett mishmash av aggressiva riffs med Julian Casablancas som antingen mumlar eller skriker över det med en röst som besviker.