Merparten av låtarna är hämtade från "Kaksi" och uppföljaren "Trä" och det är förstås helt följdriktigt. Det är också dessa plattor man minns med Hedningarna. De finska sångerskorna Sanna Kurki-Sounios och Tellu Paulasto har röster som man antingen älskar eller hatar och personligen tillhör jag definitivt den förstnämnda kategorin.
Det är absolut de som höjer låtarna en dimension och i spår som "Vottikaalina" och "Fulvalsen" svänger det otroligt bra. Gillar också "Dolkaren" från Hippjokk och "Björnlåten" från debutplattan.
Glädjande nog är "Suet Ulvo", en av två nyinspelade låtar, en av samlingens allra bästa låtar, vilket tyder på att vi kan förvänta oss mera av Hedningarna framöver. Riktigt samma sensationella musikexplosion är det förstås inte att höra det här nu, men det håller förvånansvärt bra. En fråga bara: Hur kan man undvara en låt som "Pornopolka" på en sådan här samling?
Hedningarna ger sig inte
1990-talet var ungt när Hedningarna stormade in och vände upp och ned på den traditionella musiken med sina vevliror, hårdrocksriff och finska sångkonst."Kaksi" från 1992 blev bandets stora genombrott och plötsligt var den unika folkmusikmixen hur inne som helst. På senare tid har det dock varit tyst om Hållbus Totte Matsson och hans Hedningar, men den här samlingen visar ändå vad det var som gjorde gruppen så het för tio år sedan.
Foto:
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Fakta
FOLKROCK
Hedningarna:
"1989-2003"
(Silence)