Den självbetitlade debutplattan är inspelad och producerad av henne själv och dessutom spelar hon nästan alla instrument själv.
I ett mischmasch av vispop, pop och reggae har göteborskan Laleh (född i Iran) hittat något som liksom bara är hennes. Det är bara så oväntat uppfriskande, det känns liksom som att man längtat efter den här skivan fast man inte visste om det. Det jag gillar allra bäst och som verkligen får den här skivan att stå ut är Lalehs smarta texter som både är komiska och sorgliga och en del samhällspolitiska.
Från "Kära Drottning och vår Kung kom hit och representera för i kylan på vårt torg står ungdomar med flera, vi har ingenstans att bo finns det plats på slottet?" till "Han tuggar kex åt alla duvor spottar ut det sen framför dom. Ja han måste mata duvor. Ja för annars kanske dör dom." Så bra, så bra! Det enda som är synd är att det bara är fyra svenska låtar bland de fjorton spåren.