Smaka Perssons Dynamit

Per Persson och hans pack gjorde Sverige osäkert under några år i slutet av 1980- och början av 1990-talet. Med ena foten i svensk folkmusiktradition och den andra i punken blev de en svensk variant av The Pogues och bjöd på låtar eller bitar som Persson brukade säga - som i dag känns som klassiker.

Foto:

Skivrecensioner2004-03-09 08:18
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den här dubbla plattan som skivbolaget "rear" bort för under hundralappen är rena guldgruvan med sina 40 låtar, de allra flesta hämtade från Packets fyra första plattor. Den första plattan innehåller alla de gamla klassikerna, de svidande vackra visorna "Bröllopsdag", "Hanna" och "Perssons hotell"och de ösiga fräcka "Perssons dynamit", "Vild som Jerry Lee" och "Packets paradmarsch". För att bara nämna några.
Per Persson kunde som få andra förmedla känslor av utanförskap, bitterhet och sviken kärlek.
"Och han vid din sida tar i hand säger "God dag"- han är säkert trevlig, men det var också jag" ur "Bröllopsdag" är kanske det mest påtagliga exemplet.
Andra skivan är lite ojämnare, men innehåller den briljanta treklövern "Äkta hjärtan", "Nyårsafton i New York" och "Fribacka väg" och så förstås duetten med Jacob Hellman i "Tusen dagar härifrån".
Covers från "Svenska hjärtan" och den furiösa Taubehyllningen i "Möte i monsunen" kryddar anrättningen. Samlingen innehåller också nyinspelade och riktigt starka "I kväll tar vi över stan", den outgivna "Spring, spring" och ett par singelbaksidor.
Det viskas lite om en comeback för Persson och ett nytt band. Oavsett hur det blir med den saken kan ingen ta ifrån honom det han gjorde med Packet.

Fakta

FOLKROCK
Perssons Pack: "Diamanter"
(Emi)

Läs mer om