StordÄd av ett band i gungning

Redan nÀr det stod klart att Mick Jones frÄn Clash skulle producera debuten "Up the bracket" började man ana att The Libertines var nÄgot alldeles extra. Och debutplattan motsvarade ocksÄ förvÀntningarna. Sedan dess har bandets karriÀr dock mest varit kantad av droger och interna stridigheter och det var lÀnge högst osÀkert om det skulle bli nÄgon andra platta frÄn Libertines.

Foto:

Skivrecensioner2004-09-06 07:26
Det hĂ€r Ă€r en recension. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Men hÀr Àr den och den hÄller förvÄnansvÀrt bra. Texterna Àr svarta och musiken stundtals desperat, men det rockar bra.
Libertines blandar högoktaniga rocklÄtar med vassa gitarrer och vackert spröda lÄtar, dÀr "What Katie did" Àr en riktig pÀrla. Men det Àr förstÄs de tuffa rockspÄren som dominerar och som gör den hÀr plattan riktigt spÀnnande.
Det tar visserligen en stund för lÄtar som "Can?t stand me now", "Campaign of hate" och "What became of the likely lads" att sÀtta sig, men de vÀxer för varje lyssning.
Det Àr möjligt att det hÀr Àr det sista vi hör frÄn The Libertines. I sÄ fall slutar de med ett riktigt utropstecken.

Fakta

ROCK
The Libertines:
"The Libertines"
(Rough Trade/Border)

LĂ€s mer om