Istället blir hans namne, Thåström, sugen på att ta över micken, eftersom det nya Kent är mer politiska än någonsin.
Ungefär så låter stockholmarna Nina Rochelle. Här är det dock Martin "du är så yeah yeah, wow wow" Svensson, som håller i micken.
Det här är inte alls illa. Med Nina Rochelle i högtalarna kan jag inte för mitt liv förstå varför Martin skulle satsa så hårt på sin solokarriär och förpesta hela Musiksverige i alla dessa år.
Bandets andra platta "Mörkertal" gästas av Staffan Hellstrand och poeten Bob Hansson, och är både svårmodig och trallvänlig på samma gång.
Jag blir bara inte klok på om detta kommer från hjärtat eller hjärnan. Därför stannar betyget på medelnivå, med viss reservation.
Tralligt svårmod vi känner
Hypotes: Kent återförenas tio år efter sin splittring för att gå tillbaka till sitt ursprungliga sound. Men Jocke Berg vill inte vara med längre. Han tycker att de gamla bandkamraterna är lite trötta.
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Fakta
ROCK
Nina Rochelle:
"Mörkertal"
(Diesel/Superstudio)