Det här är kvartettens tredje skiva efter senaste "Visar vägen" (2002). Det är tolv spår med en blandning av punk och pop. Mycket trallvänligt och med flera käcka refränger som lätt fastnar som i "Kan inte ta den" och inledningsspåret "En flicka som är stark". Det får mig att tänka på Dia Psalma men jag förstår inte varför, detta är mer melodiöst och inte alls i samma klass. Men jag är säker på att "Kryptonit" ändå kommer att hitta hem till många tonåringar och spelas på en mängd förfester.