När Erik Carlsson tog emot Vimmerby kommuns kulturpris i slutet av förra året för sina forskningsinsatser i lokal historia, inte minst den vardagsrealism som går att hitta ur gamla brottsmål, passade han på att komma med en önskning.
Han önskade att kommunen gör något för att fira att Vimmerby fyller 400 år som stad nästa år.
- Det kom nog som en överraskning för en del, men nu tycker jag i alla fall att ingen kan säga att man inte haft tid på sig att planera. Året som ligger framför oss borde användas för att kläcka idéer och förbereda 400-årsfirandet.
Men är 400 år så mycket att fira, då?
- Det tycker jag absolut. Det finns städer som är äldre, men definitivt många som är yngre. Dessutom är det desto mera anmärkningsvärt att Vimmerby fick tillbaka sina viktiga stadsrättigheter av Karl IX - son till Gustaf Vasa, som dragit in stadsrättigheterna 1532. Det är väldigt ovanligt att en stad blivit stad två gånger.
Erik Carlsson är övertygad om att det var en stor sak för Vimmerbyborna vintern 1604. Några uppgifter om hur de stadsborna firade det hela finns dock inte.
Däremot har Erik Carlsson skrivit av Vimmerby stads privilegiebrev av den 14 januari 1604, en avskrift från Vimmerby Rådhusrätts dombok för år 1903.
- Här finns allting reglerat in i minsta detalj, rättigheter som skyldigheter.

Naturligtvis kan man hävda att Vimmerby borde kunna fira mer än 400 år, eftersom staden ju var stad långt tidigare, och definitivt 1532, när Gustaf Vasa hänvisade hantverkare och köpmän med hela handen till Kalmar.
Men något årtal för Vimmerbys första stadsrättigheter finns inte.
- Det där kan man ju träta om på olika sätt. Oskar Blomberg var ganska bestämd av sig och menade att Vimmerby fick sina första stadsrättigheter 1364. Detta har dementerats av flera, bland andra Nils Bergström.
Antikvarie Åke Nisbeth skriver i sin bok om Storgatan i Vimmerby: "De uppgifter om det medeltida Vimmerby som bevarats till våra dagar i samtida urkunder är mycket få och föga innehållsrika. De ger inga klara besked vare sig om stadens ålder eller dess storlek. Vid mitten av 1300-talet har stadens äldsta kända sigill tillkommit, och senast vid den tiden bör Vimmerby således ha nått sådan storlek och betydelse att de första stadsprivilegierna utfärdats."
F.E Norén skriver i "Från forna tiders Vimmerby och Sevede": Ingen vet, vilket år den första privilegiiurkunden underskrevs. Enligt gamla anteckningar skall platsen redan under tidigare 1100-talet ägt stadsliknande bebyggelse, som lockat till ovälkomna besök av sjöfarande ester, livländare och ryssar, och å innerpärmen till en av de i stadens arkiv befintliga avskriftsamlingarna från äldre tid, finnes i ålderdomlig skrift präntat:?Anno 1192 den 4 aug. är Wimmerby 3:die gången upbränd af danskarne, och anföraren för de danske var Joakim Romuler, som skiedde uti Konung Swerker den 3:dies tid.? Anteckningarnas historia värde undandrager sig dock all kontroll."

Vimmerby var alltså med största säkerhet stad kring mitten av 1300-talet och handeln utvecklades.
Men senare gick det illa. När borgarna i Kalmar anmälde klagomål mot den handel som bedrevs av Vimmerbyborna bestämde sig Gustaf Vasa 1532 för att ingen handel längre fick bedrivas i Vimmerby.
- Det var ju viktigare för honom av strategiska skäl att peka mot Kalmar och det måste ha varit ett stort slag för Vimmerbyborna. Det innebar ju att köpmän och hantverkare flyttade härifrån.
Erik Carlsson säger att de nya stadsrättigheterna 1604 kommit att betyda mycket för utvecklingen.
- Jag hävdar att utan dem hade Vimmerby idag varit att jämföra i storlek med Frödinge, eller kanske Rumskulla. Förmodligen hade en stor del av bebyggelsen varit koncentrerad till området vid Trekanten och Skillingarum. Vi hade inte haft den kyrka vi har, vi hade aldrig fått de tenngjutare Vimmerby gjort sig känt för, eller krukmakare.
Men Vimmerbyborna respekterade inte konungens påbud fullt ut. Under hela 1500-talet fortsatte Vimmerby att vara centralorten för den omgivande bygden. Man höll också en årlig marknad i direkt strid mot kungens påbud. Till slut gav envisheten resultat.
- Gustaf Vasas son Karl IX ansåg väl att Vimmerby var så viktigt att det förtjänade stadsrättigheterna tillbaka.
Och nu tycker alltså Erik Carlsson att Vimmerbys 400 år förtjänar att firas.
Gärna portionsvis, under jubileumsåret.
- Det borde finnas många saker att göra vid sidan av själva högtidsdagen, och många olika tänkbara arrangörer som kan gå samman för att skapa ett program över året - inte minst under Sommartorget borde det finnas möjligheter att hitta på något.
Rebecca Forsgren MalmströmFotnot: Vimmerby stads privilegiebrev från 14 januari 1604 är undertecknat av "Carolus", Karl IX - men vad stod det egentligen i det viktiga privilegiebrevet? Läs om Vimmerbybornas första rättigheter och skyldigheter nästa Kulturmåndag, den 20 januari.