Det som mest står ut på Amarantine är att hon sjunger "Less than a pearl", "The river sings" och "Water show the hidden heart" på Loxian, ett helt påhittat språk. Här finns också en sång som sjungs på japanska, "Sumiregusa (wild Violet)".
Alla som gillade Enyas tidigare album kommer garanterat att gilla det här för trots att det gått fem år sedan hennes senaste "A day without rain" är det som att tiden stått stilla. Och det är den största nackdelen med Amarantine - att det låter precis likadant. Det skulle vara kul att se henne prova på något annat!