Minns ni det uppmärksammade kebabbråket på Hornsbergs strand i Stockholm för några år sedan? Historien om bostadsrättsföreningen som ville vräka kebabrestaurangen Midan blir nu teater med Özz Nûjen i huvudrollen som boss på ett kebabhak.
– Inspirationen är från bråket i Hornsberg, men det som hände där kan hända var som helst i Sverige där man bygger nya, dyra bostadsrätter vid vattnet, säger han.
I den nyskrivna föreställningen "Kebaben på Skäret" av Alma Kirlic blottar kritik mot vitlökssåsfläckar en berättelse om segregation och klass i dagens Sverige.
– Det skrevs mycket om själva bråket, men inte så mycket om vad det egentligen handlade om. Alma har ett öga för människor och har fångat det otroligt bra. Det är en väldigt rolig föreställning med mycket humor, men med en sorglig klangbotten.
Älskar kebab
Bråket om kebabrestaurangen Midan handlade egentligen om att Hornsbergs strand i centrala Stockholm sommartid är ett mycket populärt tillhåll för människor från hela staden, inte minst från stadens norra förorter. Men de boende i Hornsberg, som hade betalat dyra pengar för sina bostäder, ville ha lugn och ro på strandpromenaden.
– Jag har ätit där många gånger. Jag älskar maten och brukar ta en mixtallrik. Den är väldigt god och allt är rent och fräscht. Och så går det fort att få maten, säger Özz Nûjen.
I höst turnerar han med Riksteaterns föreställning "Laika" – en monolog där Özz Nûjen endast har sällskap av dragspelaren Markus Räsänen på scen. Komikern och skådespelaren ser fram emot att i vår få stå på scen med en större ensemble.
– Jag har tur som spelar huvudrollen och bara behöver spela en roll, mina motspelare måste typ spela tjugofem olika roller, säger Özz Nûjen.
Klimatångest
Bland övriga föreställningar på vårens repertoar finns en version av "Kameliadamen" med en twist. Kärleksparet är i Sunil Munshis uppsättning en fotbollsfarsa och en dragqueen. Ytterligare en klassiker med twist är "Carmen med förhinder". Salamanca Taikon Gonzalez väver ihop den berömda operan om den fattiga flickan på cigarettfabriken med historier om hur det är att vara rom i Sverige i dag.
Men som vanligt blir det också mycket nyskrivet. Till exempel "Skapelsen" som handlar om gravida Hanna som en natt då hon rids av klimatångestens mara får besök från framtiden – av sin ofödda, vuxna dotter. För regi och manus står Ada Berger, regissör och konstnärlig ledare för Unga Dramaten.
– Jag fick ett slags klimatuppvaknande för ett par år sedan. Samtidigt är det svårt att göra teater om klimatkrisen utan att bli moraliserande. Nu finns krisen mer där som en fond till en berättelse om att föda barn i en oviss tid, säger hon.
Mor och dotter
"Skapelsen" stannar inte vid mötet mellan Hanna och hennes framtida dotter. Kvinnorna på scen växlar mellan att spela varandras mödrar. Generationerna avlöser varandra på scenen. Föreställningen blickar bakåt såväl som framåt.
– En upprinnelse var när min dotter sade "när jag blir vuxen och får barn blir du mormor, och mormor blir gammelmormor". Då tänkte jag på hur det skulle vara att prata med henne som vuxen. Samtidigt är min egen mamma sjuk och vi befinner oss i ett slags långsamt farväl. Jag blev medveten om kedjan mellan generationerna.
Föreställningen är sorgkantad och har dystopiska inslag. Att släkten ska följa släktens gång är i våra tider inte längre något att ta för givet. Men Ada Berger vill på inga sätt dra ned rullgardinen för allt hopp. Snarare vill hon propsa för "Skapelsen" som en kärleksförklaring till de som står oss nära, våra barn och våra föräldrar.
– Vi behöver prata mer med varandra om vart världen är på väg och vara i det tillsammans. Det är en varm föreställning som ger plats för både skratt och gråt.