När merparten av coronarestriktionerna för landets teatrar och konserthus den 9 februari i år lyftes drog många inom kulturbranschen en lättnadens suck.
Efter två års osäkerhet och oro vågade den av pandemin hårt drabbade sektorn för första gången försiktigt blicka framåt – och bland många scenkonstutövare var förhoppningen om att allt snart skulle återgå till det normala stor.
När året nu går mot sitt slut är Kalina Wallenberg, marknadschef på Västerbottensteatern, också försiktigt positiv – men påpekar samtidigt att pandemiåren har lett till stora förändringar vad gäller publikens beteende.
– Det går sakta men säkert åt rätt håll, men vi befinner oss ännu inte på de nivåer som rådde före pandemin – och den största förändringen är att köpbeteendet har förändrats. Tidigare köptes biljetterna långt i förväg – men nu köps de i stället tätt inpå föreställningarna, säger hon och fortsätter:
– Det förändrar vårt arbete när det handlar om att planera. Vi vet inte om vi ska våga chansa eller inte.
"Har varit ett stort tryck"
Att publiken under de senaste åren förändrat sitt köpbeteende är något som även Mattias Andersson, chef för Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm, vittnar om.
– Jag vet inte om det beror på vår repertoar, men just nu är publiken till stor del yngre – och de kanske bokar lite senare. Även rent generellt tror jag att man bestämmer sig och bokar sina biljetter senare – vilket är något vi får förhålla oss till och ta med när vi planerar, säger han.
Från och med att de första restriktionerna infördes för kulturbranschen i mars 2020 har Dramaten – precis som övriga delar av kulturbranschen – också verkat i en minst sagt föränderlig verklighet. 2022 har dock, trots en viss turbulens vid årets början, varit ett bra år för Stockholmsinstitutionen, enligt Mattias Andersson.
– Januari och februari var extremt påverkade av pandemin, och då fick vi ställa in många föreställningar. Men under året har vi i snitt haft en 86-procentig beläggning på alla våra föreställningar och att det har varit ett sådant stort tryck är väldigt positivt, säger han och fortsätter:
– Så när man summerar det här året har vi haft höga publiksiffror – och många föreställningar har varit helt slutsålda.
Från att ett första publiktak på max 500 personer infördes i mars 2020 sänktes gränsen till 50 – och därefter varierade begränsningarna utefter smittläget i samhället under de kommande två åren. I februari lyftes slutligen restriktionerna, men att pandemin har satt djupa spår i kulturlivet är tydligt, enligt Ulrika Sonn, marknads- och kommunikationschef på Göteborgs stadsteater.
– Jag ser att man bokar biljetter senare och att det finns en avvaktan hos publiken – men även att de mindre scenerna går bättre och är publikmässigt stadigare än de stora salongerna, som ju rymmer fler människor. Överhuvudtaget verkar människor ha förändrat sitt sätt att nyttja kultur, säger hon och fortsätter:
– Det handlar antagligen inte bara om teater, utan är djupt kopplat till vad de här pandemiåren har gjort med oss.
"Måste ha tålamod"
Allt mer bistra ekonomiska tider har lett till att man på Västerbottensteatern också har sett en förändring av vad publiken väljer att se, menar Kalina Wallenberg.
– Vi ser att man väldigt gärna bokar barn- och familjeföreställningar. Även om de bokas sent, så går de nästan slutsålda – och vi tror att det nog är tätt kopplat till de ekonomiska utmaningarna. Om man väljer att gå på en aktivitet så kanske man väljer något där hela familjen kan följa med, säger hon.
Enligt Ulrika Sonn handlar det på Göteborgs stadsteater om att acceptera att tillvaron för många har förändrats efter pandemin – och att ha tålamod.
– Vi måste vara beredda på att det kommer att ta tid och samtidigt hålla i kommunikationen med vår publik. Jag tror också att det har byggts trösklar i sociala sammanhang – och varje individ måste få tid att komma över sin egen tröskel för att orka komma tillbaka i sociala sammanhang, säger hon och fortsätter:
– Vi måste ha tålamod och vänta in publiken när den är redo.