Länge var tv-serier för ungdomar något som ansågs som smalt och svårt att locka publik till. Även om svenska försök under tablå-tv-tiden, som "Spung" och "Glappet", satt sina avtryck så har det varit en sanning i tv-branschen att den unga målgruppen är svårfångad och inte värd att satsa på.
Sen kom norska "Skam".
– Det ändrade allt. Den serien visade att det gick att få en storpublik, till ungdomsdrama och till online-tittning, säger Petter Bragée, programchef på SVT Malmö.
SVT:s svar blev hockeydramat "Eagles" och Malmö-skildringen "Festen". Båda serierna lockar hundratusentals unga till SVT Play med varje avsnitt, och fortsätter att göra det långt efter premiären.
– Det handlar om sättet som de unga i dag tittar på rörlig bild. 15 till 25-åringar är de som tittar mest, fyra timmar om dagen. Det är mycket Twitch och Tiktok men det betyder också drama, säger Bragée.
Nytt ekosystem
Om tiden i livet som infaller mellan 15 och 25 har varit underrepresenterad i svensk tv så är det nu nästan tvärtom. Alla strömningstjänster fyller på med så kallat "young adult"-material.
– Det är i grunden positivt, det är ett nytt ekosystem som vi bygger nu. Netflix "Störst av allt" var bra för "Eagles", det är plötsligt coolt med svenskt ungdomsdrama. Så har det inte alltid varit, säger Petter Bragée.
Enligt lex "Skam" läggs det numera tid och kraft på att lyssna in vad ungdomar pratar om, hur de pratar och vad de tycker är viktigt här och nu. Filippa Wallestam, innehållschef på Nent group/Viaplay förklarar vad de letar efter:
– Äkthet. Det ska kännas på riktigt och vara relevant för målgruppen. I vår har vi gjort norska "Delete me", som har ett kreativt team som har jobbat på samma sätt som med "Skam", man har gjort djupintervjuer med gymnasieelever i Norge för att förstå vad de tampas med.
Filippa Wallestam lyfter också fram att det finns många begåvade unga kreatörer i dag, som också ges chansen.
– "Thunder in my heart", som är Amy Deasismonts mästerverk, är en serie som hon utvecklat under en lång tid och skrivit alla episoder av och tänkt ut musiken. Det är så äkta det kan bli.
Är det bra då?
Just "Thunder in my heart", som handlar om ett gäng 20-någonting-kompisar som navigerar det nyblivna vuxenlivet, har fått ett fint mottagande även av kritikerna. Men hur bra är de nya ungdomsserierna egentligen?
– Generellt skulle jag säga att de är ok, sen finns det de som är otroligt bra, sen finns det de som är sämre, säger Mattias Bergqvist, Expressens tv-expert och fortsätter:
– Även om det är en stark boom och serierna överlag har blivit bättre än tidigare så är det ändå långt kvar till att SVT gör en ungdomsserie som är lika bra som deras bästa dramaserier för vuxna.
Mattias Bergqvist är ändå nöjd med utvecklingen.
– När jag själv var ung och såg på "Beverly Hills" spelades 18-åringarna av 35-åringar så mycket har ju hänt. Kärlek är ett evigt tema i den här genren men nu tar man ju också upp sådant som tidigare varit tabu, som sex och psykisk ohälsa, säger han och fortsätter:
– Och man märker överlag att det är i serier som "Young royals" och "Festen" som representation och skildringar av olika sorters sexualitet, allt sånt, det är där som det fungerar som bäst, inte i de stora dramaproduktionerna.
"Jättepotential" för export
Att ungdomsserierna är viktiga för alla tv-bolag är tydligt. Dels för att locka inhemska unga tittare till sina tjänster, men också för att serierna funkar bra internationellt.
– Vi tittar mycket på vilka historier som kan funka på andra marknader och den unga, globala målgruppen är van vid att titta på Youtube och konsumera innehåll på originalspråk, det är ett skifte som vi nog kan tacka streamingtjänsterna för, säger Filippa Wallestam och fortsätter:
– När jag sitter med i internationella paneler och diskuterar innehåll får jag ofta frågan "vad kommer efter Nordic noir?" Där tror jag på young adult eftersom vi i Norden vågar satsa på unga kreatörer och ligger så långt framme med viktiga värderingar för unga. Som jämställdhet, liksom med digitaliseringen. Jag tror att vi har en jättepotential att exportera det.