Från början var tanken att "Kimono – från Kyoto till catwalk" skulle ställas ut i Göteborg i september i fjol. Utställningen, som är producerad av mode- och designmuseet Victoria and Albert Museum i London, fick senareläggas på grund av pandemin.
Nu har den stått i Världskulturmuseets nedsläckta lokaler sedan december.
– Så vi är väldigt glada att äntligen få visa den för besökarna, säger utställningsproducenten Lena Stammarnäs.
Dåtidens influerare
När hon och kommunikatören Johanna Flemström visar de 300 föremålen, varav 150 är kimonor, sträcker sig plaggen från 1600-talet fram till samtiden. Troligtvis har kimonon använts i ungefär 1 000 år i Japan, med ett sannolikt ursprung i Kina.
– Vi vill slå hål på myten att kimonon var helt oförändrad tills den kom i kontakt med omvärlden. Här ser vi att den har varit i ständig förändring ända sedan 1600-talet, säger Lena Stammarnäs.
Kimono är på ett sätt ett enkelt plagg. Den består av ett antal delar med raka linjer, ofta sju, som sys ihop. Å andra sidan är det många gånger ett avancerat konstverk med otaliga timmar av vävning, naturfärgning och handbroderier, ofta i naturmönster, bakom kläderna.
Länge var det förenat med klassmarkörer med tydliga regler kring hur plagget fick bäras. På 1800-talet gick det starka modetrender i nuvarande Tokyo där kurtisaner var drivande i modet, vilka enligt Lena Stammarnäs var "dåtidens influencers".
– De hade en viss status trots att de var prostituerade, säger hon.
Kulturell appropriering
Det blev även mer populärt att bära obi, bältet kring kimonon. Det fick vara smyckat hur som helst, oavsett vilket klass bäraren tillhörde.
När Japan öppnade upp för handel med västvärlden syns några av de plagg som syddes upp till europeiska aristokrater. Japanismen, som fick fäste framförallt i Paris, var ett faktum.
– Det var jättemycket som hände i Japan. När man började tillverka kimonor för västvärlden så påverkades det inhemska modet också. Så det gick åt båda hållen, säger Lena Stammarnäs.
Frågan om kulturell appropriering dyker ofta upp i samband med kimonon. Den diskussionen har förts även kring denna utställning, både i London och i Göteborg. Begreppet innebär att låna attribut från en annan kultur utan tillräcklig respekt eller kunskap.
– Men japanerna verkar inte se så stora problem med att andra än japaner bär kimono. De tycker det är bra och vill sprida kimonon, säger Lena Stammarnäs.
Ordet kimono används ofta gällande plagg i klädbranschen, exempelvis för morgonrockar och klänningar, något som verkar vara helt i sin ordning.
– Med tanke på att det betyder "sak att bära", så tror jag man kan använda det så, säger Johanna Flemström.
"Star wars" och Freddie Mercury
Mångfalden visas i inslag från 1900-talet när naturmönstren har bytts ut mot propagandamönster med stridsflygplan, skepp och skyskrapor på plagg för män och pojkar. Efter andra världskriget slut fick kimonon en renässans i Japan på grund av viljan att bevara japansk tradition. Då bars den framförallt av kvinnor, trots att den fram till 1900-talet varit ett plagg för båda könen.
I resten av världen hade den etablerats, vilket syntes i kommande decenniers populärkultur. Queen Apailanas kimono, från George Lucas studio, samt Freddie Mercurys privata kimono visas stolt upp i utställningens sista del.
Nog är samurajkimonon lik den som jediriddare ofta bär.
– "Star wars" har jättemycket inslag inspirerade av kimono. Och Freddie Mercurys kimono är väldigt häftigt att ha. Han ägde flera stycken, säger Lena Stammarnäs.
Utställningen har få interaktiva inslag för att besökarna ska kunna ta in alla färger och mönster, som skiljer sig markant från ett avskalat och enfärgat skandinaviskt mode.
– Det är en explosion nästan. Utställningar kan ibland vara väldigt sparsmakade, men här öser vi på, säger Johanna Flemström.
Utställningen visas från den 17 augusti fram till den 5 december. Därefter åker den vidare på ytterligare två stopp i världen, men det är ännu oklart vilka.
