Motboken blev resultatet av folkomröstningen om alkoholens vara eller icke vara 1922, ett exempel på kompromissandet i den svenska modellen. En tradition värd att damma av i en tid av polarisering, där man antingen är för eller emot.
”Kräftor kräva dessa drycker”, skrev Albert Engström på en affisch han hade ritat själv. Resten av texten löd: ”Du måste avstå från kräftor om du icke röstar NEJ den 27 augusti.” Året var 1922 och Sverige skulle gå till sin första folkomröstning.
Vi lever i polariseringens tidevarv. Antingen är du för eller emot. Ett exempel är huruvida det är rätt att vaccinera sig eller inte. Ett annat är situationen i USA mellan de som menar att den förre presidenten Donald Trump blev bestulen på sin seger eller de som menar att allt gick rätt till och att Joe Biden vann utan konstigheter. Ett tredje exempel, som kanske inte är en polarisering på samma sätt, men väl att skillnaderna mellan stad och landsbygd blir allt större, och där städerna ställer sig oförstående inför landsbygdens villkor och landsbygden gnisslar tänder åt städernas oförstående och över all samhällsservice som försvinner.
Det de har gemensamt är att det är allt eller inget. I det första exemplet menar de som är för vaccin mot covid-19 att det är det bästa som finns, att det räddat liv och att det är det som fått oss att nu kunna gå tillbaka till det normala, medan de som är emot ser det som en Djävulens styggelse, en makternas konspiration eller bara rätten att få bestämma över sin egen kropp. I det andra fallet handlar det om tilltron till staten och i fallet med stad och landsbygd handlar det om allt från bränslepriser till tillgång till infrastruktur och andra faciliteter, som anses som självklara i städerna.
I Sverige har traditionen varit en annan. Här har ledmotivet länge varit någon form av samsyn. Det är dumt att ignorera en stor minoritet, och är den tillräckligt stor måste den också räknas in och tas hänsyn till när besluten ska fattas. Början på det sättet att tänka skulle kunna tillskrivas Saltsjöbadsavtalet, som tecknades 1920 mellan arbetsmarknadens parter, eller inom politiken till efterspelet av den första folkomröstningen 1922, när svenska folket blev tillfrågat om alkohol skulle vara tillåtet eller inte.
I början av förra seklet var alkoholens vara eller inte vara en stor politisk fråga. Den kanske mest kända epoken är förbudstiden i USA, där alkohol var förbjudet mellan 1920 och 1933. Men det var inte bara i USA som det rådde förbud under en tid. I Finland var det förbjudet mellan 1919 och 1932. I Norge fanns förbud i olika former mellan 1916 och 1927, och i Kanada rådde förbud mellan 1918 och 1920.
Valet i Sverige blev jämnt. Nej-sidan och Albert Engström vann med 50,8 procent mot ja-sidans 48,8 procent. Valdeltagandet var emellertid lågt, endast 55,1 procent deltog. Det var visserligen aningens högre än riksdagsvalet året innan där drygt 54 procent av de röstberättigade deltog.
När den svenska riksdagen resonerade över resultatet kom den ganska snart fram till att den på intet vis kunde släppa spriten fri, även om nej-sidan vunnit. Det var en alldeles för stor del av svenskarna som ville förbjuda alkoholen helt och hållet och det behövde man ta hänsyn till. Beslutet blev att behålla det ransoneringssystem som införts tre år tidigare, det så kallade Brattsystemet med motbok där varje man fick köpa en viss mängd alkohol varje månad utifrån hur mycket han tjänade, där gifta kvinnor inte fick köpa något alls, medan ogifta kvinnor fick handla – också de utifrån inkomst och ställning.
"I år är det val i Sverige, och det mesta tyder på att ingen kommer att vinna det heller fullt ut. I ett sådant läge vore det kanske inte fel att titta tillbaka i historien och se hur man förr tog sig vidare."
I år är det hundra år sedan folkomröstningen, som ingen vann fullt ut, men där heller ingen förlorade. I år är det val i Sverige, och det mesta tyder på att ingen kommer att vinna det heller fullt ut. I ett sådant läge vore det kanske inte fel att titta tillbaka i historien och se hur man förr tog sig vidare. Eller för all del lära sig av kommunerna ute i landet som alltid varit tvingade att komma överens.
Slutligen, i veckan kunde Västerviks-Tidningen berätta att Västerviks museum fått en stor samling av Alice Babs tillhörigheter och planerar en utställning 2024. En av Alice Babs största filmframgångar är utan tvekan ”Swing it, magistern!” från 1940. En rolig detalj med filmen är att den skrevs av Hasse Ekman tillsammans med Vimmerbysonen Schamyl Bauman, som också regisserade den. Mellan tidigt trettiotal och sent femtiotal skrev och regisserade Schamyl Bauman ett fyrtiotal filmer.