Under resan till Iran skadade mannen bröstkorgen. Ett läkarintyg visar att han inte fick flyga. Veckan i Iran kom att bli betydligt längre, innan han kunde ta sig hem till Vimmerby igen.
Som journalist får man ofta tips om vad vi borde bevaka och skriva om. Ofta är det inga kontroversiella saker. Det kan handla om en konsert, en utställning, ett evenemang eller kanske ett möte. Emellanåt handlar tipset om något som inte fungerar i samhället, något som borde uppmärksammas och efter att det gjort det, rättas till. Just tipsen om någon oegentlighet är viktiga. Det är en av journalistikens huvuduppgifter, att uppmärksamma det som är fel så att det kan bli rätt.
Ibland dyker det upp tips som visserligen är behjärtansvärda, men som vi inte nödvändigtvis kan skriva om. Det kan handla om någon som råkat ut för en olycklig omständighet, men där ingen gjort något direkt fel. Någon som känner sig orättvist behandlad, men där det egentligen inte finns någon ansvarig.
I veckan fick jag ett samtal från en man som berättade att han mist sitt jobb. Han skulle snart bli vräkt för att han inte betalat sin hyra. Det var lite svårt att förstå vad han sa, så jag bad honom komma in till redaktionen så vi kunde sitta ner och prata så att jag bättre förstod. Jag bad reportern Jimmy Karlsson sitta med så att vi tillsammans kunde göra en bedömning om det var något för Vimmerby Tidning eller inte.
Mannen berättade att han jobbat i kommunal verksamhet sedan 2018, att han först varit timanställd och sedan fått en fast tjänst. Han berättade att han tyckte om sitt jobb och att han upplevde att han var omtyckt. Han berättade att han är svensk medborgare, men att han har sitt ursprung i ett annat land och att han i höstas tog semester för att besöka Iran, där han har anhöriga. Han hade tänkt vara borta en vecka.
Efter ett par dagar var olyckan framme. Han ramlade från en trappa och skadade bröstkorgen. På sjukhuset gjordes en röntgen och läkaren sa att han absolut inte fick flyga. Det skulle vara farligt. Han visade ett läkarintyg skrivet på engelska och persiska som bekräftade det han berättat. Han tog också fram sin mobiltelefon och visade bilder från sjukhusvistelsen.
När han fått sin diagnos försökte han ta kontakt med sin chef i den kommunala verksamheten, men det var inte helt enkelt. Det pågick omfattande protester och demonstrationer i Iran efter att 22-åriga Mahsa Amini misshandlats till döds av polisen efter att de ansett att hennes huvudsjal inte täckt tillräckligt av hennes hår. De omfattande protesterna och demonstrationerna gjorde att regimen begränsade åtkomsten av internet vilket gjorde att det tog en tid innan mannen fick kontakt med sin chef i Vimmerby och kunde berätta vad han råkat ut för.
Enligt mannen hade chefen full förståelse för hans situation och sa att han skulle göra som läkaren ordinerat, och i övrigt ta det försiktigt. I januari tog sig mannen slutligen hem, men när han kontaktade chefen fick han veta att han inte skulle gå tillbaka till sitt arbete utan vänta. Två veckor senare fick han besked om att han var uppsagd. I samma veva kom ett brev som meddelade att han var vräkt från lägenheten.
"För Vimmerby kommun blir mannens hemlöshet en stor kostnad. Som hemlös har mannen rätt till en bostad och till försörjningsstöd, och det ska enligt socialtjänstlagen bekostas av kommunen."
Mannen har alltså haft maximal otur, vilket lett till att han går från ett ordnat liv med arbete och boende, till ett liv som hemlös. Men – utifrån den information som Vimmerby Tidning fått har ingen gjort något egentligt fel. Är man borta från sitt arbete i fyra månader utan giltigt skäl blir man ovillkorligen avskedad. Och betalar man inte sin hyra blir man förr eller senare vräkt. Det är inte så konstigt.
Likafullt finns det två andra aspekter, som jag menar är viktiga att ta hänsyn till. Den ena är det allmänmänskliga. Mannen hamnade i en situation som var extraordinär, han satt fast i ett land i kaos och var ordinerad att inte flyga. Den andra aspekten är den samhällsekonomiska. För Vimmerby kommun blir mannens hemlöshet en stor kostnad. Som hemlös har mannen rätt till en bostad och till försörjningsstöd, och det ska enligt socialtjänstlagen bekostas av kommunen.
Ur ett medmänskligt och ett samhällsekonomiskt perspektiv vore det alltså bäst om mannen fick tillbaka sitt jobb så att han kan bidra till kommunens bästa, och att han får bo kvar i sin lägenhet och att det upprättas en avbetalningsplan för hyran.
"Ur ett medmänskligt och ett samhällsekonomiskt perspektiv vore det alltså bäst om mannen fick tillbaka sitt jobb så att han kan bidra till kommunens bästa, och att han får bo kvar i sin lägenhet och att det upprättas en avbetalningsplan för hyran."
Det finns med all sannolikhet mer information som jag inte känner till och som möjligen skulle ställa allt i en annan dager. Och det finns naturligtvis invändningar och frågor att ställa. Varför fick han inte flyga? Var det endast revbenen och bröstkorgen som var skadade kan jag inte se något hinder, men jag är ingen läkare. Jag flög själv efter en bussolycka där ett antal revben var brutna och där jag dessutom råkat ur för en punkterad lunga. Men återigen – jag är ingen läkare.
Utöver invändningarna och frågorna vet jag emellertid inte om det spelar så stor roll. För återigen. Samhällsekonomiskt är det mångt bättre att mannen arbetar och bidrar, än att han blir hemlös och kostar kommunen en massa pengar. Men jag vet fortfarande inte om vi ska göra en artikel om mannen.