Sanktioner å ena sidan, fortsatt beroende av rysk gas och olja å andra. "I klartext, Europa finansierar Putins krig i Ukraina."
Första gången jag stötte på det var i Somalia. Det var under amerikanarnas Operation Restore Hope 1993. Bush den äldre ville göra en humanitär gärning innan han lämnade över till Clinton. Ville förmodligen gå till historien som en människans vän – och kanske var han det också i det fallet.
I efterhand var det ganska uppenbart, men det var ingenting jag reflekterade över då. Och det var förmodligen ingenting som var planerat. Och ingen skugga ska falla över Busch den äldre. Jag jobbade på det svenska fältsjukhuset i Mogadishu och vi hade fullt upp med alla skottskadade, alla trafikoffer eller alla egna soldaters snuva och magsjuka. Men i backspegeln var det ju lätt att se hur allt fungerande. FN behövde byggnader att husera i. En av de största fastighetsägarna var Osman Ato. Han hyrde ut till de olika FN-organen och en del av pengarna han tjänade gav han till en av de två krigsherrarna, general Aidid, som kunde köpa vapen och betala löner och på så sätt hölls kriget igång. FN finansierade alltså inbördeskriget i Somalia. Självklart ofrivilligt och ovetandes, men likafullt.
Allt var alltså ordnat till det bästa. FN-personalen tjänade pengar på att finnas på plats. Traktamenten och risktillägg. Hyresvärdarna tjänade pengar på grund av den upphaussade hyresmarknaden och delar av vinsten gick som sagt till att finansiera kriget. Alla var således nöjda. FN-personalen, krigsherrarna och fastighetsägarna. De civila och drabbade kanske något mindre, men det går inte att tillfredsställa alla.
Riskerna för FN-soldaterna ska på intet vis underskattas. 5 juni 1993 dog fler FN-soldater än det gjort tidigare i historien. Närmare trettio på en och samma dag. Jag minns speciellt den marockanske översten, som ledde sina män i ett vansinnigt frontalanfall och som blev skjuten i bröstet och vars liv inte gick att rädda. Jag konsulterar mina anteckningsböcker och kan konstatera att det svenska fältsjukhuset tog emot över trettio skottskadade den dagen, varav elva var döda när de kom in, och vi sa aldrig att vi inte kunde ta emot fler, till skillnad från det amerikanska sjukhuset som sa ifrån efter ett knappt tjugotal. På hösten 1993 lyckades Aidids styrkor skjuta ner två amerikanska helikoptrar och släpa de döda piloterna efter bilar i direktsänd tv vilket fick Clinton att dra sig ur kriget. Händelsen blev en bok av Mark Bowden som sedan blev en film, Black Hawk down, av Riddley Scott. Likafullt, det cyniska systemet födde sig självt som en väl fungerande perpetuum mobile.
Allt hänger ihop, allt rör vid varandra, ingenting händer som inte skapar ringar på vattnet. Det är den gamla sanningen om kinesen som hostar som jag nämnde i förra veckans krönika. Eller i en krönika förra året, där jag pekade på att 2015 års flyktingvåg har sitt ursprung i terrorattacken mot tvillingtornen 2001.
För närvarande pågår kriget i Ukraina. Mannen från St Petersburg har läst historia och tittat på kartor, och alltså kommit fram till att Ukraina borde vara en del av Storryssland. Västvärlden har ställt sig på Ukrainas sida. Vi skickar vapen till Ukraina och vi inför ekonomiska sanktioner mot Ryssland. Vi låter inte Ryssland delta i Eurovision, i idrottsliga mästerskap och vi fryser oligarkernas tillgångar i väst. Samtidigt är vi beroende av rysk olja och rysk gas. Ungern får ett undantag och kan fortsätta att köpa rysk olja och den ryska gasen fortsätter att värma upp europeiska bostäder. I klartext, Europa finansierar Putins krig i Ukraina.
Det är lätt att raljera och göra sig lustig över denna inkonsekvens och jag har egentligen ingen åsikt om vad som är rätt och vad som är fel. Det handlar snarare om att påpeka faktum. Hur det ser ut. Och rent personligt vill jag naturligtvis att mitt liv ska påverkas så lite som möjligt av den tragedi som utspelar sig i Ukraina i detta nu.
Tyvärr påverkar kriget inte bara Ukraina och Europa. Det påverkar miljontals människor i hela världen. Värst drabbade är människor i Afrika, främst i Etiopien, Sudan, Somalia och Kenya. Där råder den värsta torkan på 40 år och redan i februari varnade FN för svältkatastrof. I maj rapporterade Rädda Barnen att det i östra Afrika dör en människa var 48:e sekund.
Tyvärr påverkar kriget inte bara Ukraina och Europa. Det påverkar miljontals människor i hela världen. Värst drabbade är människor i Afrika, främst i Etiopien, Sudan, Somalia och Kenya. Där råder den värsta torkan på 40 år och redan i februari varnade FN för svältkatastrof. I maj rapporterade Rädda Barnen att det i östra Afrika dör en människa var 48:e sekund.
Under normala förhållanden köper FN-organet World Food Programme en stor del av det spannmål som skickas till katastrofområden av Ukraina. Eftersom Ukrainas kvarvarande hamnar är blockerade går det inte att få ut några större mängder spannmål. Istället ligger det och ruttnar i stora silos. SVT kunde i början av juni berätta att det rör sig om otroliga 22 miljoner ton vete och majs och andra grödor som väntar på att exporteras, men som sannolikt kommer bli kvar där de är.
Allt hänger ihop. Varje händelse får långtgående konsekvenser. Viktigt att understryka att det gäller både de dåliga, men också de bra.