Mitt första vikariat som journalist hade jag en sommar på Corren i Linköping. Det var i slutet på juni 1998. Fotograf Göran Billeson och jag blev ombedda att åka till Lilla, lilla landet utanför Södra Vi och göra ett reportage. Om jag minns rätt så var parken ganska nyöppnad, och andra tidningar hade varit där före oss så vi var inte först med nyheten, men vi hade tänkt oss en vinkel där jag som reporter tog mig igenom Sverige i miniatyr. Från Treriksröset i norr via Mårbacka i Värmland och Gränna i Småland, till Smygehuk i söder. Billeson tog bilder på min resa. I ett stycke skrev jag att jag hoppade över Vättern och det var också något som rubrikmakaren drog på.

På bilden ser det ut som att jag hänger i luften, lite som att jag svävar, men det syns också tydligt att det är väldigt långt kvar till Östgötasidan. Det är svårt att tro att jag kommer ta mig över. Det ser snarare ut som att jag kommer dimpa ner i vattnet en bra bit utanför Motala. Billeson har gjort ett enastående jobb med vidvinkel och bilden tagen underifrån och hur han nu burit sig åt.

Det dröjde någon vecka eller två innan bilderna och texten publicerades och då var det en läsare som hörde av sig och menade att det var omöjligt att jag skulle ha hoppat över Vättern. Inte ens Vättern i miniatyr. Inte en chans i världen! Dessutom gick det alldeles utmärkt att se att jag skulle landa i vattnet, menade läsaren.

Dagen därpå publicerade Corren bilden när jag hoppar över Vättern med rubriken: ”Vi har bildbeviset: Han klarade hoppet”. Under den tid som gått innan publiceringen hade jag bytt arbetsgivare och vikarierade på det som Jan Guillou kallar den ”malliga morgontidningen”, och där skrattade alla gott när jag visade uppslaget. "Snacka om sommartorka", sa de.

Sommartorka i nyhetsvärlden betyder att det är ont om nyheter. Eller, mer riktigt, att det är få saker som händer och att det är svårt att få tag på människor som kan svara på om något hänt och varför något hänt, eller varför någon fattat ett visst beslut. I det läget måste media hitta andra saker att publicera och de blir oftast av den något rundare karaktären, som ett reportage från stranden med badande och stojande semesterfirare, eller vad säger dagens turist, eller för all del, ett besök på det Lilla, lilla landet.

Det är naturligtvis inget fel på de rundare nyheterna, tvärtom, de läses och uppskattas, men för att de bäst ska komma till sin rätt kräver de att det också finns hårda nyheter, med en tydlig nyhetsvinkel. Sommartorkan slår vanligen till med full kraft veckan efter Almedalsveckan, då Sverige i många stycken stannar. Det är också därför många publicister drar sig för att publicera en riktigt tung nyhet, eftersom Sverige ligger på sparlåga.

På Vimmerby Tidning är vi inte särdeles förtjusta i tanken på ett Sverige på sparlåga – och det är kanske fel att kallade det så i år, när vi nyligen gått igenom en regeringskris och fortfarande genomlider en pandemi. Icke desto mindre kommer Vimmerby Tidning även under sommaren leverera nyheter av den hårdare karaktären. I veckan publicerade vi en granskning om hur bra, eller hur mindre bra, Vimmerby kommun klarat av att ge särbegåvade elever den undervisning de har rätt till. Utöver det kommer vi även med start imorgon söndag publicera en artikelserie om olika historiska brott begångna i Vimmerby. Först ut är giftmordet på Jöns Andersson i Koppetorp.

Artikelserien om historiska brott i Vimmerby kommer också att kunna avnjutas i poddform. Missa inte det!