Om det var i slutet på åttiotalet eller början på nittiotalet minns jag inte. Men jag minns att det var på våren och att jag och min bror lånade farsans bil och åkte till sommarstugan för att ordna med ved. Vi hade gjort upp med moster Berit, som ägde gården där stugan låg, om att få fälla ett antal björkar, låna traktor med vagn och en motorsåg. Min bror körde traktorn och jag skötte motorsågen. Jag kan omöjligt minnas varför vi hade den märkliga arbetsfördelningen, men så var det.

Vid något tillfälle när min bror skulle backa traktorn körde han över motorsågen. Svärdet blev skevt och kedjan hoppade av. Vi åkte in till Södra Vi och till Sandbergs på Storgatan som sa att det skulle ta någon timma att fixa, men att det snart skulle vara gjort. Vi gick till kiosken på torget och köpte glass och väntade. Vi fick den lagade sågen och åkte tillbaka för att fortsätta med veden.

Jag minns som sagt inte om det var på slutet av åttiotalet eller början på nittiotalet, och det är egentligen inte det som är viktigt. Det jag vill peka på är att det inte är så väldigt länge sedan det i Södra Vi fanns några livsmedelsbutiker, en järnhandel, en bank, en fiskaffär, en klädaffär, en bensinstation, en smedja, någon kiosk och så vidare.

Men det gör det inte längre. Idag är det glest med butiker i Södra Vi. Och skälet till det är att butikerna inte burit sig eftersom handeln i Vimmerby haft bättre erbjudande och lockat över kunderna.

I onsdags meddelade de två grabbarna i den populära klädbutiken Boston i Vimmerby att de ska sluta. De anger inte dålig lönsamhet som skäl, men det är nog ingen högoddsare att tro att det inte varit alldeles lätt, framför allt inte under pandemin. Det kan vara hur det vill med det, och i bästa fall finns det någon som vill ta över och driva butiken vidare, eller i varje fall någon som tar över lokalen och driver något. Men även om det händer så är risken stor att centrala Vimmerby på sikt utarmas på butiker på samma sätt som hände Södra Vi en gång i tiden, och den här gången är det handeln på Internet som erbjuder bättre priser och större utbud.

Handeln på Internet har stadigt ökat, och pandemin har snabbat på utvecklingen. Och det har verkligen inte varit fel. Tack vare nätet har vi kunnat beställa matkassar från livsmedelsbutikerna. Vi har kunnat göra detsamma på Systembolaget, och till och med min moster Eva, som under inga omständigheter tycker om näthandeln, har upptäckt möjligheten, bland annat att köpa vin som går att få kört hem till dörren. Allt för att minimera kontakten med andra människor och riskera att bli smittad.

Det är viktigt att understryka att vi alla är fria att göra som vi vill. Det här är ingen text som söker moralisera över näthandeln. Inte alls. Det är snarare en text som vill lyfta konsekvensen av en ökad näthandel. Det går inte att äta kakan och ha den kvar, eller i klartext: Det går inte att ha en levande stadskärna med friska butiker om ingen handlar där.

Glädjande nog är framtiden inte huggen i sten. Den är snarare ett oskrivet blad. För det är vi som bor i Vimmerby och Hultsfred som bestämmer hur vi vill ha det i våra städer. Det är ingen annan. Och allt avgörs hur vi väljer att agera.

Med reparerad motorsåg kunde min bror och jag återgå till arbetet med veden, och vi fick slutligen ihop en rejäl hög, som fick torka över sommaren och som vi till hösten kunde stapla i vedboden. När vi lade in den torra björkveden i spisen under mellandagarna i december tog den sig direkt, den sprakade, den doftade, och den spred en trygg värme i stugan.

Avslutningsvis vill jag lyfta fram Alexandra Simonsson, som i en artikel i Vimmerby Tidnings serie om mäns våld mot kvinnor, träder fram och öppet och modigt berättar hur det var för henne i en relation där en man misshandlade henne grovt och hur hon slutligen tog sig ur relationen. 

Det är viktigt att alla får veta vad som faktiskt händer i Sverige 2021.