Ledare: Bagarna har ljusare framtid än svenska mjölkbönderna

Det finns traditioner som känns mossiga. Som att de hålls i liv av skäl, som man glömt sedan mycket, mycket länge. Som exempelvis Fettisdagen, här om dagen. Förr i tiden var det en bitter debatt i tidningarna när vissa konditorier vågade sig sälja tisdagsbullar, eller semlor, en dag för tidigt.

Idag är semmelfrossandet betydligt mer långvarigt än ett dygn, eller två. Idag mumsar vi i oss semlor månadsvis och visst finns det folk som skakar på huvudet åt saken, men frågan är om de själva riktigt har klart för sig varför de står där och skakar.

Men alldeles oavsett, för mig är i alla fall en tradition helig. Och jag vet varför, nämligen den att det är så förbonkat gott.

Jag tänker på hetvägg. Traditionen att äta semlan i en djup tallrik med varm mjölk.
Problemet är att jag gärna vill ha bakverk tillverkade av en bagare i närheten. Och jag vill ha mjölk från en bonde i närheten.

Jag är för fri rörlighet av varor och tjänster, och konkurrens över landsgränserna - men när det gäller mjölk så vill jag jädrar i mej att den ska komma från svenska kossor.

Åtgärdsprogram
Jag vet inte riktigt varför om jag ska vara ärlig, men jag har smakat mjölk i otaliga länder och den smakar inte lika gott som i Sverige. Dessutom är det så, och på den punkten har jag inga betänkligheter, att jag vill att landsbygden ska leva, liksom service, skola och butiken och macken. Och konditoriet.

I den kedjan spelar de betande korna och de stretande bönderna en livsviktig roll.

På onsdagen överlämnade LRF ett åtgärdsprogram till regeringen i ett försöka att lösa den akuta krisen för mjölkbönderna. LRF har naturligtvis rätt när de talar om en akut kris och anledningen sägs vara en förändrad balans på världsmarknaden.

Ryssland finns med på ett hörn, med handelsbojkott av livsmedel. EU på ett annat, där prisspressade bönderna slåss på en redan mättad marknad.

På så vis kan situationen sägas vara akut. Men jag tycker ändå att resonemanget är felaktigt. Lantbrukarna måste få villkor som inte bara räddar situationen för stunden utan för lång tid framöver.

Det hjälper inte
Listan som LRF presenterade för landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, innehåller såväl saker bönderna själva kan förbättra för att öka produktiviteten, som rena politiska beslut för samhället.

När LRF bland annat menar att en sak borde kunna vara att bönderna får anstånd med momsinbetalningen, så tvivlar jag på att förslaget tas emot enbart positivt. I min värld skjuter en sådan åtgärd bara problemet framåt i tiden.

När bönderna samlas i krismöte efter krismöte och deras företag förblöder ekonomiskt, så måste det till inte bara en lista med quick fix, utan även åtgärder som stärker tron på framtiden. Det hjälper inte med anstånd med momsen när mjölkkvoterna släpps fria och energiska irländska, polska och franska bönder skruvar upp sina leveransvolymer.

Inte hundraprocentigt
När en tredjedel av inkomsterna för alla svenska mjölkbönder försvunnit på ett år, och utgifterna ligger på oförändrad eller högre nivå, hjälper anstånd på momsinbetalningen föga. Då krävs åtgärder och smarta lösningar på helt andra plan - vi måste försöka hitta en mjölkens ICA-Stig, som får oss alla att reagera.

Hur är det möjligt att vi gladeligen betalar för smaksatt vatten utan att blinka, men tvekar vid mjölkdisken?

Det finns andra runt om i samhället som vill hjälpa till och inte bara styra rodret åt ett annat håll, utan få hela skutan att byta kurs. Som exempelvis butiksägare runt om i landet som frivilligt tar mer betalt för mjölken och betalar "merinkomsten" direkt till lantbrukarna i närheten, liksom veterinärer som sänker sina arvoden i solidaritet med mjölkbönderna.

Men även dessa åtgärder, hur positiva de än är, är inte hundraprocentiga. Dels eftersom mjölkbönderna är så viktiga i vårt samhällsmaskineri, att de inte vill upprätthålla balansen med hjälp av bidrag, dels att de näppeligen kan fortsätta i evigheter.

Svensk avknoppning
Långsiktigt måste svenska politiker se till att regelverket blir jämförbart över hela EU, se till att stoppa alla former av särbeskattningar som i den heliga miljöns namn, får som enda resultat att just miljön blir lidande, exempelvis skatt på drivmedel och handelsgödsel. Förenkla byråkratin och administrationen och modernisera beteslagstiftningen.

Men framförallt. Bjud på en riktig närodlad hetvägg med mjölk från närområdet, från närodlade bönder. Det är inte anstånd med betalningar vi vill ska höras i debatten, utan ord som god djuromsorg, bästa möjliga miljöhänsyn, stolthet och stärkta konkurrensvillkor.

Tidigare LRF-ordföranden Bo Dockered menar att svensk konsumtion av mjölk står i balans med svensk produktion. Han föreslår ett avräkningspris för dominerande Arlas del, som tar hänsyn till svensk produktionsbalans, och svenska djurskyddskrav.

Alternativt att knoppa av svenska Arla och bilda en ny ekonomisk förening, för att ta tillvara svensk mejerimarknad och göra det möjligt att bättre marknadsföra svenska mervärden. Det låter vettigt, Dockered. Ta en semla vet jag.

Alf Wesik

PS. Fettisdagen är en kristen tradition och den infaller 47 dagar före påsk, på tisdagen efter fastlagssöndagen. Den är därmed rörlig och kan infalla någon gång mellan den 3 februari och 9 mars. I år den 17 februari och nästa år den 9 februari.