Sjöslaget mellan de två kommunerna pågår för fullt och för en utomstående kan det tyckas vara en kamp där utslaget enbart har ett akademiskt intresse. Självklart tycker de båda ingående kommunerna att det är just de själva som är mest lämpade att sköta andraförbindelsen - förutom huvudstråket mellan Visby och Nynäshamn.
Lika naturligt är det att grannkommunerna i inlandet, Vimmerby och Västervik, sekonderar varsin kustkommun. Vimmerby öppnar bogluckan för Västervik och Hultsfred vill förtöja vid Oskarshamn.
Det blir lite komiskt på det sättet.
Det är även viktigt ur infrastruktursynpunkt att trafikströmmarna, med såväl gods som personaltrafik, styrs åt ett visst håll. Det gör att satsningar på andra trafikslag, som tågförbindelser och vägar, kan få en skjuts.
På onsdagen träffade Västerviks kommun, representerat av kommunalrådet Harald Hjalmarsson samt samhällsbyggnadschefen Bruno Nilsson, Trafikverket. På agendan stod just Gotlandstrafiken för att säkerställa att alla erforderliga fakta finns tillgängliga innan beslut fattas. Kalla det gärna säkerhetsmöte - kommunen vill verkligen förvissa sig om att det inte finns några oklarheter eller felaktiga fakta som kräver uppdatering innan det viktiga beslutet.
Anledningen att diskussionen åter pluppat upp till vattenytan är att näringslivet på Gotland faktiskt efterlyst en nyordning. Med förbindelsen till Västervik skulle nämligen överfarten kunna ske såväl snabbare som billigare - båda oändligt viktiga faktorer för ett hårt pressat näringsliv.
Rent infrastrukturmässigt kan en helt ny södra infart till Västerviks tätort enkelt paras ihop med planerna på Gotlandstrafiken. Hjalmarsson, liksom kollegorna i såväl Vimmerby, som alla andra kommuner utmed sträckningen ser kust-till-kustvägen från väst till öst, riksväg 40 från Göteborg, via Jönköping och Vimmerby, fram till Västervik, som något av en pulsåder redan idag.
Än viktigare i morgon och av avgörande betydelse i framtiden.
Det är nämligen så att det krävs terminalbyggnader som är anpassade till nya betydligt mer effektiva och miljövänliga - men den ombyggnaden behövs även i de två andra kommunerna. Samt i Visby.
I Västervik anpassades hamnen i övrigt vid den stora ombyggnationen 2010. Då gjordes även erforderlig miljökonsekvensbeskrivning.
Vad är då som talar för Västervik före Oskarshamn? Jo, naturligtvis den vinst som görs såväl tidsmässigt som miljömässigt i och med att sjövägen är kortare, det blir helt enkelt billigare och bättre för miljön. Liksom överfarter kan ske snabbare. Och det innebär i en förlängning stärkt konkurrenskraft för näringslivet på Gotland.
Vi kunde helt nyligen ta del av siffror som visar att antalet viltolyckor på aktuell vägsträcka ökar kraftigt.
Det är hög tid att alla får upp ögonen för att investeringar i infrastruktur, och krav på höga lägstanivåer, inte enbart är kostnader, utan investeringar för att kunna kassera in framtida avkastning. Näringslivet i övrigt tillämpar ett sådant synsätt och det är ynkligt att staten och fackmyndigheter inte har kommit dithän ännu.
Problemet med underinvesteringar inom området infrastruktur försämrar näringslivets konkurrensförmåga. Långvarigt eftersatt underhåll och höga driftskostnader drabbar såväl näringsliv som hushåll.
För kommunernas del innebär underinvesteringar att befintligt näringsliv får svårare att konkurrera lika väl som möjligheten att locka nyetableringar minskar. Kommunerna måste inse att det krävs kraftfulla lobbyaktiviteter för att få igenom såväl kortsiktiga som långsiktiga satsningar, och visioner.
Alf Wesik