Istället verkar politiker - och ja, jag vet, jag generaliserar och drar alla över en kam - väldigt snabbt måla in sig i ett hörn. Oförmögna att ta sig bort från sina egna ställningstaganden. Oavsett hur många argument och stora kostnader som slås i ansiktet på dem.
I fråga efter fråga har vi den märkliga situationen i Vimmerby att "den stora allmänheten" tycker si och politikerna i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige tycker så. Det märkliga är att det kan vara hur mycket diskussioner som helst ute på gator och torg - men total enighet bakom sammanträdesdörrarna.
Och kanske är det så. Kanske har det varit mycket klagomål på senare tid. Men å andra sidan finns det alltid en grund för skriverierna. Vi skulle som lokal tidning i regionen inte klara oss en sekund om det vore så att det vi skriver går stick i stäv med allmänhetens åsikter.
Visst, det kan komma en del åsikter oss på redaktionen tillhanda som inte är enbart positiva - men den övervägande delen av de kommentarer som kommer oss till känna, är tvärtom stödjande och uppmuntrande.
Jag är den sista att påstå att ett besluts berättigande styrs av antal anhängare. Och det är ju faktiskt så att fackpolitikerna har som grund en skara duktiga tjänstemän som bereder ärendena och väger för och emot, innan de presenteras.
Men man kan verkligen börja undra. Skolrenoveringen som karvar ett så stort hål i den kommunala ekonomin att ärret kommer att synas och kännas generationer framåt, liksom mängder av andra investeringar och satsningar. Ofta omgärdade av vackra ord, men sällan av vinster.
Någon ansvarig måste helt enkelt reagera när ett industriområde hamnar bland bostadshus, när fotbollsarenor hamnar mitt i industriområde, när turistcentrum hamnar i kulturhus, när dagverksamhet för handikappade hamnar mitt i centrum, när sopanläggningar hamnar intill bostadsområde, när? ja, listan kan tyvärr göras mycket lång.
Allt kan inte bli rätt, och förutsättningarna förändras ständigt, men nog borde vi kunna kräva av planavdelningar och beslutande politiker att ta fram idéer som sträcker sig åtminstone ett ögonblick framåt i tiden.
Som det är nu verkar det vara mest Hela havet stormar på planeringsmötena.
Någon måste sätta stopp. Det kan helt enkelt inte vara bästa miljön, bästa platsen, att bygga ett stort behandlingkomplex - med dryga 60 lägenheter. Det kan helt enkelt inte vara bästa området, varken för de boende i området, eller för de boende på vårdinrättningen.
Det är helt enkelt bäddat för intressekonflikter och oroligheter - och detta utan att någon menar något illa.
Politikerna svarar säkert på denna kritik att det bara rör sig om ett förslag och att det är långtifrån beslut. Men vis av erfarenhet råder jag alla att verkligen stämma i bäcken - gör er stämma hörd så blixtsnabbt det bara går om ni tycker annorlunda.
Det är inget fel på behandlingsanläggningen. Många av våra medmänniskor är i stort behov av vård. De kan inte, och ska inte, isoleras från det övriga samhället - men bör naturligtvis placeras i ett område där möjligheterna att det ska fungera smärtfritt, är som allra störst.
Där chanserna för rehabilitering är allra störst.
Markägare, kulturminnen och markförhållandena måste väl rimligtvis vara desamma..?
Och om dessa frågetecken går finfint att integrera i situationsplanen för behandlingshem, bör de gå finfint att integrera i ett fritids- och sportområde.
Nej, nu är det dags att planavdelningen vässar sina ritpennor, riktar sina linjaler och formulerar planer som håller för dagens, morgondagens och framtida generationer. Det måste bli ett slut på Hela havet stormar-mentaliteten.
Ett litet råd bara, i all välmening; snart kommer önskemål och krav på utbyggt centralkök, ny idrottshall, innebandyhall och simhall. Var ska de placeras?
Försök lura ut det redan idag - och tänk på att ett behandlingshem diskvalificerar den mest naturliga platsen.
Alf Wesik