Sex av tio beslut tagna i Sverige, av myndigheter eller politiska organisationer, sägs ha ett ursprung från, eller en direkt koppling till EU.
För att vinna ett större intresse från svenskarna, och alla andra EU-medborgare också för den delen, måste informationen om övriga medlemsländer öka markant. Svenska riksmedier, och särskilt skatte- eller licensfinansierade SVT och SR, har ett ansvar för att öka rapporteringen och kunskapen om vad som händer och sker i våra unionsländer.
En bra start skulle kunna vara ett "Landet Runt", fast åt motsatta hållet, ett "Unionen Runt" varje kväll, med stora som små nyheter från alla Europas hörn. Vi ingår ju faktiskt i en union och det som händer och sker i andra delar av Europa påverkar oss i Sverige. Antingen direkt, eller också indirekt, när det gäller anslags- och bidragsfördelningar.
Undersökningar visar att svenska EU-parlamentariker vi utser i demokratiska val, flyttar sitt fokus i och med att de tar plats i Bryssel. De flyttar fokus från ett svenskt perspektiv till ett Europeiskt. Vi vet att de allt som oftast inte alls följer partilinjen från moderpartiet i Sverige, utan istället sin EU-grupp, eller någon anna grupp. Lite hipp som hopp.
Inget fel i det. Absolut inte. Men det visar att de först när de tar plats i Bryssel får den kunskapen och bakgrunden att de kan lyfta blicken mot horisonten, istället för att stirra ned i backen.
Den kunskapen måste bankas in i oss övriga också, för att vi något så när initerat ska kunna ta ställning i EU-valet. SVT och SR har ett ansvar, som jag påpekade, men även media i övrigt, liksom samtliga våra politiska partier.
Partiet utnyttjar den situationen vi befinner oss i. De slinker undan allt som heter ansvar, genom att ideligen hänvisa till etablerade partier, i frågor eller ämnen, som de inte vill eller mer troligt; kan svara på.
Det är en ytterst tveksam situation, rent demokratiskt, att nästan var tionde som röstade, gjorde det på ett parti som idogt - och utan att tveka - avsäger sig allt som helst ansvar om i princip allt.
Om skola, vård och omsorg - om fred och frihet, klimathot, ekonomi, arbetsmarknad, vålds- och kriminalfrågor, feminism, jämställdet, jordbruksfrågor, forskning, protektionism - ja, listan går att göra oändlig förstås. Välj bara en enda punkt av de jag radade upp - ett parti som i detta EU-val samlade fler sympatisörer än centerpartiet, kristdemokraterna och vänsterpartiet, bland de etablerade partierna, har inte en aning om vad de tycker eller arbetar för.
Det verkar dock vara så att en enda mandatperiod räcker för verkligheten att komma ifatt dessa enfråge- och missnöjespartier. De försvinner spårlöst som en avlöning i nästa val.
Men å andra sidan blir det då ett nytt enfrågeparti som får tillfällig luft under vingarna.
Det är helt enkelt svagt av strategerna hos de etablerade partierna, att inte se utvecklingen och mota Olle i grinn.
Det duger inte att dagen efter valet klia sig i huvudet och fråga sig; hur kunde det gå så här?
En lärdom att dra efter helgens EU-val - se till att informera och gör EU-politiken mindre abstrakt. På så sätt slår vi undan benen för enfrågepartierna.
Men till detta demokratipaket hör självklart att de ansvarstagande riktiga partierna, verkligen snappar upp småfrågorna, som fildelning och skydd mot elektronisk övervakning. Alla viktiga att diskutera, men inte relevanta nog att bygga ett helt parti på.
Sossar och moderater med allierade på respektive sida, kan inte fortsätta att rycka på axlarna och negligera opinionsyttringar godtyckligt.
Alf Wesik