Så har vi mer jordnära men lika politiskt laddade spörsmål, som RUT-frågan och för all del betygshetsen. Ska man vara fullständigt politiskt korrekt ska man inte ge varandra betyg i samhället, förrän det är dags för arvstvisterna - eller möjligtvis när det är dags att summera pensionsstorleken. Då får vi alla se betyget av våra strävanden, som mer eller mindre blygsamma utbetalningsavier.

Men frågan är om inte begreppet "Bilfria stadskärnor", är ännu mer politiskt laddat. Vid samtal om stadskärnor, så gäller det jädrar i mej att hålla tungan i rätt mun. Man kan förstöra en hel fest i glada vänners lag, genom att försäja sig och helt frankt påstå att man gillar bilar, eller ännu värre; att man gillar parkeringsplatser.

Något mer politiskt inkorrekt går knappast att uppbringa. Det är en säker stämningsdödare.

Jag menar, ingen vill väl ha en riksväg tvärs igenom staden. Med en massa avgaser, dubbdäcksdamm, risk för olyckor och buller och annat elände. Usch. Ingen vill ha smutsiga plåtschabrak, stående droppandes olja mitt i städerna, medan rostflagorna yr i luften.
Korrekt och inte

Men det slår aldrig fel. Det många säger i grupp, efter noggrann planering, vägandes varje ord, runt soffborden, låter inte exakt lika vid ett efterföljande mer privat samtal vid nattvickningen. Över pyttipannan vill de flesta ändå kunna köra bil även inne i städerna. "Ja visst, egentligen, det vet du ju..."

Politiskt korrekta åsikter; "det går fint att gå några kvarter", "bra att röra på sig lite", "bilar är hårda, barn är mjuka", "går finfint att ta bussen, eller tåget, för att handla", "det ska vara grönt i staden", "och massor av bänkar och uteserveringar på trottoarerna", "och lekande barn på gatorna".

Politiskt fullständigt inkorrekta åsikter; "omsättningen går ner för centrumbutikerna med bilfria stadskärnor", "bilen behövs för att lasta varor", "det är så himla jobbigt att gå", "allt går mycket snabbare med bilen i närheten".

Ja, vid en snabb utvärdering av argumentsstaplarna vinner så klart "bilmotståndarna" solklart, på teknisk knock out. Men vid en närmare granskning finns ändå skäl att titta lite närmare på stapel två, den smutsiga stapeln.

Det är nämligen så att i takt med att allt fler städer väljer att vara moderna och "vänliga", det vill säga stänga av hela gator och torg, lägga stenplattor i finurliga mönster, sätta ut dyra blombänkar med ännu dyrare blommor, samt installera vackra mysbelysningar med gulaktigt sken - så ökar antalet tomma butiker.

De tomma butikerna blir allt fler, vilket gör att stora gallerior och handelscentrum i utkanterna av städerna, med mängder av parkeringsplatser breder ut sig - vilket gör att butiksdöden accelererar. Vilket gör att städerna blir allt vackrare - och allt tommare.

Bättre tillgänglighet
När alla parametrar samverkar är det naturligtvis inte folktomt. Tvärtom är en ljummen och vacker sommarkväll i en svensk småstad i princip oslagbar - med massor av människor ute, som fikar, tar en öl på nån servering och umgås.

Men tvärtom kan det vara lite väl ödsligt när naturen lagt in sitt veto, typ en småkall, regnig tisdagsförmiddag - när det dessutom inte går att ta bilen in till centrum.

Svensk Handel, Fastighetsägarna och Stadsliv AB har i en ambitiös sammanställning kartlagt situationen i de svenska städerna i något de kallar Levande stadskärnor. En sammanfattning av rapporten kan sägas vara att det inte är särskilt konstigt att en stor del av handeln idag etablerar sig i utkanterna av städerna.

"För att stärka stadskärnorna behövs både bättre tillgänglighet, högre utbud och starkare samordning mellan kommun, fastighetsägare och handlare."

Forskning och medborgarnas efterfrågan pekar på att urbanitet och stadsliv är framtidens lösning, men utvecklingen går åt ett annat håll. Stadskärnorna ser ut att förlora matchen mot externhandeln.

En klar trend är att antalet butiker och omsättningen går ner, men att restaurangerna ökar, liksom caféer och gym och nöjen. Tyvärr gäller inte detta lång tid. När handeln minskar, minskar även ökningen inom andra näringar.

Agerar rationellt
Samtidigt ökar köpcentrumen starkt, främst tack vare bra tillgänglighet, enhetliga och kundanpassade öppettider och ett starkt utbud. Rapporten konstaterar mycket riktigt att mäniskor i intervjuer säger en sak, om hur de vill ha sina stadskärnor, men agerar på ett helt annat sätt.

Vi människor agerar rationellt, vi vill ha enkelt tillträde till ett stort utbud, för att kunna uträtta flera ärenden på samma gång. Bilfria miljöer är mycket attraktiva och i grunden önskvärda, men i praktiken fungerar det inte, utan mycket utvecklade angöringspunkter som bilparkering, kollektivtrafik och relativ hög utbudstäthet.

Tyvärr är verkligheten även så att en riktigt fungerande kollektivtrafik, som ett rent komplement till bilen, endast finns tillgänglig i de absolut största städerna. Fredrik Wirdenius, VD på Vasakronan, menar att många kommuner kommer att bittert få ångra att de inte tog en bättre helhetssyn, på utvecklingen av sina städer, för att istället koncentrera sig på enstaka projekt, och kortsiktig planering.

Vision och målbild
Björn Bergman, VD i Svenska Stadskärnor, förklarar att det ser besvärligt ut för handeln i stadskärnorna. Handeln minskar i hela landet. Inte bara i mindre städer, utan även i större städer. Antalet tomma lokaler i centrum ökar, och dessa slår hårt mot hela stadens attraktivitet och kommunens framtid.

Nu gäller det att kommunerna gemensamt med fastighetsägare och handeln, ändrar på utvecklingen. Tyvärr går inte ens alla externa stora köpcentrumen bra. Det är bara de riktigt, riktigt stora handelscentrumen som går strålande. Butikerna kräver tillgänglighet.

Bergman; "Även om parkeringsfrågan idag känns gammal och uttjatad, är den fortfarande helt central för var handeln ska kunna etablera sig." "Det finns idag en trend där man vill att man ska gå och cykla istället för att åka bil. Det är en positiv målbild och vision. Men den stämmer inte alltid med verkligheten, med handelns villkor och hur de svenska städerna ser ut och fungerar."

Många kommuner och politiker har alltför länge haft någon hemmasnickrad tro på att bara man stoppar bilarna, så börjar folk gå eller cykla. Men tyvärr väljer många bara att åka någon annanstans istället.

Det är ytterst farligt att politiker av populistiska skäl skär ner antalet p-platser, utan att erbjuda andra alternativ, eller ännu värre, "nu ska vi ta bort bilarna". Det får å andra sidan inte heller vara genomfartsleder överallt - det måste till en balans med även centrala bilfria utrymmen, tilltalande miljöer, planeringar och arkitektur.

Västervik
Västervik Framåt är kommunens näringslivsbolag, som arbetar med besöksnäring, handelsplatsutveckling, företagsetableringar och inflyttarservice. Bolaget driver även turistbyrå och har cirka 150 medlemsföretag. Butikerna i Västerviks stadskärna har haft det tufft de senare åren, med den nya konkurrensen från det stora köpcentrumet Ljungheden vid infarten från E22.

Områdeschef Annika Boman tror ändå på en framtid även i centrum, med bland annat Gotlandsbåten och Björn Ulvaeus nya konferenshotell på Slottsholmen.

"Vi ser att parkeringsfrågan är viktig. Vi har många parkeringsplatser, men folk upplever det ändå som enklare att parkera på externhandelns parkering".

I Västervik har en satsning skett parallellt på Ljungheden och centralt och målsättningen är att utveckla båda varianterna. Boman menar att det vore förödande om politikerna satsade på ett bilfritt centrum. Gårdsgator är ett alternativ, med biltrafik på gåendes villkor.

Även i Västervik skiljer det oroande nog mellan ord och handling. Centrumnära p-platser försvinner mer eller mindre omärkligt. Det senaste är att de finfina platserna framför Gamla Varmbadhuset är utrotningshotade.

I Västervik kostar de allra bästa platserna 15 kronor i timmen, i Vimmerby är de gratis. Den missade inkomsten tar garanterat Vimmerbybutikerna igen mångfalt.

Det är även viktigt att helt politiskt inkorrekt påminna om att städerna och butikerna ska leva året om, inte bara några korta sommarmånader. Lite mer pyttipanna, tack.

Alf Wesik