Själv embarkerade jag det enda utebordet som finns i grannskapet, tillsammans med en kopp kaffe och gigantisk blåbärsmuffins, och vips så hade jag sällskap av såväl reklambyråchefer, som klädkungar, bryggare och redaktörer. Och naturligtvis blev diskussionsämnena lika heta som sommardagen.
Allt från kommunala låneskulder, till växande ogräsproblem, till torglösningar och K-märkta hus samt denna ständiga skitlukt avhandlades. Jag måste väl erkänna att vi inte hade patentsvar på exakt alla spörsmål som dryftades, men teorier hade vi i alla fall. Och åsikter. Massor av åsikter.
Engagemanget var ytterst starkt och tydligt från alla deltagare.
Falken berättade att torget ändå drar ganska skapligt med folk när det är bra väder. Särskilt är det lekplatsen som lockar barnfamiljerna. Han har bra koll på det mesta.
Tyvärr dyker de flesta barnfamiljerna upp först efter klockan sex, när ALV stänger. Och då har såväl glasskiosk som butikerna dragit ner rullgardinerna för den dagen. "Det skulle aldrig ske någon annan stans", som han sa Falken.
Vi applåderar därför beslutet att hålla öppet lite längre senare i sommar, när semesterperioden kör igång på allvar.
Även där var det fullt engagemang. Åsikter som flödade, ingen som förstrött vankade av och an och tittade på klockan, eller fingrade på sina smartphones i desperat jakt på något annat. Eller någon annan.
Klockan halv sju gick jag till stadshuset och Plenisalen. Dags för kommunfullmäktige, dags för politikerna att diskutera budgetramar. Det såg jag verkligen fram emot.
Det visade sig bli en riktigt farsartad tillställning. Mest beroende på riktigt uselt engagemang från - ja, kanske två tredjedelar av politikerskaran. Jag satt längst bak och led med den tredjedel ledamöter som verkligen insåg att de just avhandlade en av årets viktigare frågor.
Politikerna fick på eget ansvar smyga ut under pågående förhandlingar för att förse sig med energitillskott av olika slag. Följden blev att redan efter ett par minuter av det första ärendet blev några politiker sugna på nåt att stoppa i mun.
Och sedan fortsatte det. Ledamöter som sprang in och ut under hela kvällen. Skrammel, skrap, ursäkta mej och sörpel. Stolar som drogs fram och tillbaka, väskor som fick flyttas, folk som snubblade.
I foajén diskuterades olika pålägg, och inne i sammanträdessalen avhandlades hundratals miljoner.
Ytterst omoget beteende av vuxna människor. De inte bara visade prov på osedvanligt dålig uppfostran - utan de störde konstant övriga i salen, som försökte ta något sorts ansvar för kommunens framtid.
För Vimmerbys del skulle därmed åtta politiker kunna plockas bort. Ett förslag är att eliminera de åtta värsta fikagubbarna, och -tanterna. Nog ska man väl kunna hålla sig några timmar, under tiden man diskuterar miljonunderskott inom vård, skola och omsorg.
Problemet med personalbrist är inget unikt för Vimmerby. De flesta småkommuner har svårt att locka kompetenta medarbetare. Ett tips är att satsa på internutbildning för att höja kompetensen, inte med flummiga ledarskapsutbildningar för x antal miljoner där effekterna är omöjliga att begripa, utan istället inom respektive förvaltnings kärnverksamheter.
Och se dessutom till att Vimmerby blir en turistmagnet även på icke kontorstid. Förutsättningarna är fantastiska. Ge slutligen makten över torgets utformning till dem som verkar där, till butiksinnehavarna, caféägarna och krögarna. De vet bäst, naturligtvis.
Och avskaffa för allt i världen den gående kaffebufféen. De kan ju alltid ta en kopp kaffe vid Västra Tullen efter mötet.
Alf Wesik