Man trots semestertider har jag inte blundat för vad som tilldragit sig i vårt spridningsområde. Debatten har varit hård - ja, kanske mer hätsk än på många, många år.
Det handlar om ALV-affären. Ytterligare en fråga med en stor portion Moment 22 i sig. För varje inlägg som gjorts av duktiga skribenter har en fråga besvarats, men två eller tre nya skapats.
Det är nog många som läst, funderat och sedan slitit i sina sommarblekta hårtufsar av hopplöshet.
För så är det ju, att ALV-affären är allt för stor, den är alltför viktig för att man bara ska strunta i den. För stor för att säga stopp, vägra ta in fler insändare och debattinlägg och bara acceptera faktum.
Vi ska således fortsätta att debattera ALV-affären såväl på nyhets-, som opinions- och ledarsidor. Men vi ska försöka göra det i en något mer sansad ton.
Jag vet av egen erfarenhet att det är mycket lätt att hetsa upp sig och låta känslor ta överhanden. Men de fakta i målet som finns är följande och det är just det ALV-affären handlar om;
När kommunen gick in och utnyttjade förköpsrätten så var det delvis därför att verksamheten skulle garanteras inför framtiden. Den skulle garanteras ett Vimmerbyperspektiv.
Det var ändå ett stort steg att förvandla den tidigare privatdrivna parkanläggningen till en i det närmast helt kommunal angelägenhet. Men det var helt rätt beslut den gången.
Redan från början gjordes det klart att kommunen inte skulle vara ägare till parken för eviga tider. Kanska mest för att det inte ingår i det kommunala uppdraget att driva kommersiella parker, men kanske också för att kommunpolitikerna insåg kompetensbrister inom affärsområdet.
Det är också ett av skälen till att den ursprungliga idén om en utförsäljning har varit tämligen inaktiv genom åren.
Men faktum kvarstår att en kommun har en massa viktiga åtaganden och uppdrag att sköta klanderfritt - som tekniska frågor, miljö- och trafik, kultur och fritid, och framför allt skola, vård och omsorg. Denna måstelista innehåller inte drift av stugbyar, camping, hotell och restauranger.
Av det skälet är beslutet att avyttra Astrid Lindgrens Värld, det enda riktiga.
Vi kan konstatera att just själva försäljningsprocessen är osedvanligt känslig.
Mest för att ledningen för ALV lyckats så bra med sin verksamhet att många nu tycker att parken även fortsättningsvis kan drivas kommunalt.
Vi kan i framtiden inte ha en situation där en av flera konkurrerande parter har ett äss i rockärmen, i form av en svensk kommun.
Även om det kortvarigt svider så anser jag att försäljningen av Astrid Lindgrens Värld ska genomföras som planerna ligger. Och när det gäller tänkbara köpare så framstår ju Saltkråkan AB, som den i särklass smartaste.
Med Saltkråkan AB som köpare är jag övertygad om att verksamheten är säkrad. Den är säkrad i Vimmerby och på det sättet som alla invånare, inklusive turistnäringen i övrigt, har störst nytta och glädje av.
Men själva prisfrågan bör inte vara speciellt svår att lösa. Det finns experter som kan värdera långt märkligare saker än en temapark.
Mitt råd för att blidka debatten är att flera experter anlitas, samt slutligen att en expert granskar vad övriga experter kommer fram till.
Alla former av jäv, svågertänkande och kontakter, måste elimineras helt. Alltså helt.
Så jädrans svårt kan det väl inte vara.
Samma sak med ALV, överlåt värderingen till professionella yrkesmän och försök komma till punkt med den här frågan.
Jag är rädd att den annars lägger krokben för den framtida debattfriheten i Vimmerby. För demokratin.
Alf Wesik