Givetvis är begreppet fattigdom ett i högsta grad relativt begrepp, i vissa fall kanske föräldrarna inte har råd att låta barnen syssla med dyra sporter, eller köpa de dyraste märkeskläderna. I andra fall, och då talar vi om värre fattigdom, så har de inte råd att ställa mat på bordet till barnen. Kanske riskerar de vräkning.
Jag vet inte var gränsen för fattigdom går, enligt svenska mått mätt, men i de fallen barnen mår dåligt av sin situation, är det i vilket fall som helst allvarligt och kräver snabba åtgärder.
Det kan ju även vara så att föräldrar och anhöriga mår dåligt av vetskapen att just deras barn inte har samma ekonomiska förutsättningar som kamraterna och att detta påverkar tryggheten i hemmet, kanske humöret och andra oönskade följdeffekter.
Viktig fråga, självklart. Och en riktig reaktion från politikerna som krävde snabba åtgärder. När ansvarig tjänsteman på direkt fråga svarade att han kommer att sätta igång omedelbart med arbetet att kartlägga och åtgärda fattigdomsrapporten, var det inte nog för vissa politiker.
"Det duger inte - vi vill veta när, vi vill veta hur", sa en till synes mycket upprörd politiker.
Den reaktionen tackar vi för. Engagerade politiker är uppskattade, något vi näst intill kräver, efter att de ställt upp på valsedlarna och sedan blivit invalda att företräda oss andra.
Av den anledningen var reaktionerna på nästa fråga på dagordningen desto mer anmärkningsvärd.
Det gällde torgfrågan i Vimmerby. Sommartorget, serveringar, en eventuell scen, parkeringsplatser, genomfartslösningar och möjligheter att ta en bärs mitt på torget en skön sommarkväll.
Här var det verkligen inte tal om någon som helst politisk rannsakan. Om några krav på snabba åtgärder, eller att givna besked inte duger.
Här var det en gäspning, ett skratt, och en lätt glättig stämning.
Och visst, frågan är naturligtvis inte lika politiskt korrekt som ärendepunkten om fattiga barn.
Men engagemanget borde ändå finnas. Jävlaranammat. Besvikelsen, kommenterarna och diskussionerna.
Istället var det skratt och leenden från talarstolen och bänkraderna. Och märkligt lama uttalanden som att "ja, det här är ju en gammal fråga, hä, hä - och den är ju inte löst än, hä, hä - så vi får väl försöka låta någon annan ta över nu. Och se om de lyckas, hä, hä".
Jaja, den ena frågan politiskt korrekt att reagera på, den andra? ja, vad?
Jag skulle ändå säga att det finns politiska poänger att kamma hem för de partier som verkligen tar tag i torgfrågan. För de politiker som visar känslor och presenterar ett engagemang värt namnet.
Jag var själv på plats en solig junimorgon när tekniska utskottet under kommunstyrelsen vandrade runt och på plats bestämde hur den sommarens torg skulle se ut. Det blev ett käbbel utan dess like, där på torget. Politikerna drog i betonggrisarna fram och tillbaka. I hastigt uppkomna allianser gaddade vissa politiker ihop sig och lade därför mer tyngd bakom grisskjutandet.
Och resultatet blev som det blev. Sick, sack. Upp. Och ner. Och ut och in.
Jag myntade begreppet gokartbanan om trafiken på torget. Och succén uteblev.
Det var nådens år 1990 och nu två decennier senare fortsätter politiker och ansvariga tjänstemän att flytta betonggrisar fram och tillbaka. Och gokartbanan har vuxit till en hel cirkus.
Någon lösning som är acceptabel av alla, har ännu inte pressats fram. Bara lite hä, hä, hä - och nu får någon annan försöka?
Det är ynkligt att när politikerna i kommunens högst beslutande församling äntligen skulle ta beslut om detta sommartorg så var underlaget erbarmligt dåligt.
Beslutsunderlaget bestod av en handritad skiss med lite gator, pilar och blomlådor här och där. Till synes gjort på någon kafferast på baksidan av en servett.
Det innehåller luddigt tal om var lekplatsen ska vara i framtiden, vaga förhoppningar och påtvingad glädje.
Jag tänker på uttryck som "serveringarna ska tillåtas växa", eller som en extremt högt uppsatt politiker så målande beskrev sitt engagemang; "En dag i veckan kommer det ju lastbilar där de säljer sina varor, jag vet inte vilken dag det är, men en dag i veckan är det. Tror jag".
Jaja, med sådana bakgrundsfakta som underlag har vi säkert ytterligare 20 års evigt flyttande av betonggrisar framför oss. Moderaterna går något fria kritiken eftersom de presenterat ett friskt och bra förslag om permanent byggnad på torget för handel och servering.
Det röstades ner av i princip alla kommunala instanser "på grund av kulturella skäl".
Av samma människor som i flera år tillåtit ett torg bestående av ett kulturella missfoster som sjörövarskepp, fladdrande presenningar och en fullständigt malplacerad gärdesgård.
Tidigare år har torgsatsningarna fått kosta 150 000 kronor per år. I samband med hundraårsfirandet av Astrid Lindgrens födelse slog kommunen på stort och avsatte ytterligare 100 000 pix. Trots denna kvartsmiljon uteblev succén.
Av detta lär vi oss att folk inte kan tvingas att ha roligt.
Nu har fullmäktige beslutat att överlämna ansvaret till VTN, Vimerby Turism och Näringsliv AB och dess vd Birgitta Bergqvist. Hon har meddelat att torgkalaset kommer att kosta 400 000 kronor per år.
Och det är nu frågetecknen hopar sig. VTN ska ordna så att torgplanerna blir verklighet redan till denna sommar, rent organisatoriskt. Men kommunen, och nämnden Teknik och service, får fortsätta ansvara för det vardagliga operativa, såsom skötsel av planteringar, sophantering, marknadsbord, tillståndshantering med mera, med mera. Var ska pengar till detta tas? Ska Teknik och service få tilläggsganslag, ska de tvingas utföra order de får av VTN, utan att egentligen få betalt för detta? Vem bestämmer i slutändan? Vad slutar den egentliga notan på?
Till detta kan adderas de självklara frågeställningarna, de som inte framgår av servettskissen. Som hur trafikströmmarna ska gå? Ska hela centrala Vimmerby bli avstängt för trafik? Ska butikerna kompenseras med pengar för inkomstbortfall i det fall biltrafiken stängs av? Ska sommartorget utökas till även ett vintertorg, eller till ett bilfritt åretrunttorg?
En sak är dock positiv och det är att näringslivsinflytandet i Vimmerby Turism och Näringsliv är betydande. Det inflytandet bör resultera i att butikernas och restaurangernas intressen tillvaratas bättre. Vilket på sikt borgar för en växande flora av specialbutiker, för ett levande centrum året runt.
Ett tips bara, Vimmerby Turism och Näringsliv; ta vara på och förstärk den fantastiska småstadsidyll som präglar Vimmerby. Lyft fram den miljö som gav Astrid Lindgren mod och inspiration att skriva just de ord hon gjorde. Och i den följden.
Strunta för Guds skull i tinglet, i tanglet, strunta i minigolfen. Och låt de vita plaststolarna stå kvar uppe i förrådet på Trekanten.
Det är dags att sluta flabba - hä, hä. Det är dags för engagemang, det är dags för en succé.
Alf Wesik